Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 12. Epigonerna i Asien och Egypten.
- 13. Rom och Karthago. Siciliens och Norditaliens eröfring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Sicilianskt landskap: Tauromenion, i förgrunden teatern. Efter fotografi af Brogi.
|
belägrade han, men kunde ej intaga det. Freden, som afslöts år 237 f. Kr., lemnade
honom kvar i hans maktställning i Sydsyrien och framför allt i Mindre Asien.
Redan den förste Ptolemaios hade påbörjat att utforska Röda hafvet. Under den
följande tiden gingo de egyptiska skeppen ända till Kanelkusten mellan sundet
Bab-el-Mandeb och Kap Gardafui. Men före det närmare utforskandet af passadvindarne
gick handeln icke direkt på Indien, utan den förmedlades genom södra Arabiens
sabeer. Vid kusten af Röda hafvet anlades under Philadelphos en rad af handelsstationer
och i inlandet förband en väg Koptos med Berenike vid Röda hafvet. Den kanal,
genom hvilken Dareios hade förenat Nilen och Röda hafvet, återställdes. Och
framför Alexandria hade redan Ptolemaios Soter på ön Pharos låtit uppföra det jättehöga
fyrtorn, hvars grundvalar ännu äro bibehållna och hvilket man har lyckats att
rekonstruera. Alexandrias Pharos blef i framtiden förebilden för islams minareter och
den kristna byggnadskonstens kyrktorn. Med genialisk blick hade Alexander bestämt
platsen för den nya världsstaden i Egypten. För handeln på Österlandet var
Alexandria, hvad Karthago var för Västerlandet.
13. Rom och Karthago. Siciliens och Norditaliens eröfring.
På det Egeiska hafvet måste fenicerna vika för grekerna, ty den grekiske
köpmannen var den feniciske öfverlägsen. Äfven i Medelhafvets västra bäcken voro greker
och fenicer konkurrenter. Fenicerna hafva uppträdt i Västerlandet tidigare än
grekerna, och på Sicilien hafva de koloniserat västra delen på elymernas område, under
nionde århundradet anlade de nybyggen i norra Afrika. Här uppträder Utika som
deras äldsta anläggning. Yngre var den tyriska kolonien Karthago, den nya staden,
som enligt traditionen går tillbaka till år 814 f. Kr. Äfven till södra delen af Spanien
trängde fenicerna, till landet Tarschisch, området kring Guadalquivir eller Tartessos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0435.html
