Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Seleukider, Arsakider, Makkabeer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SELEUKIDER, ARSAKIDER, MAKKABEER.
439
Heliga redskap ur Jerusalems tempel. Relief å Titusbågen i Rom.
Efter fotografi af Anderson, Rom.
trängdes. De nakna gymnastiska öfningarne voro nu ett tecken till förnäm modern
bildning; det var blott skada, att man, tyvärr, på omskärelsen måste se, att detta
helleniska väsen icke var äkta, hur mycket än mången bemödade sig att synas
vara oomskuren. Vi se, att det var endast med de yttre formerna, som hellenismen
sökte tränga sig igenom, men redan på denna punkt gick saken mera på djupet, ty
i fråga om nakenhet och beklädnad gingo Orienten och den grekiska världen motsatta
vägar sedan århundraden. Om den judiske öfversteprästen sände ett bidrag till Tyros
för Herakles’ festspel, så var detta ett förhållande, som betänkligt gick in på religionens
område. Judendomen började redan småningom uppgå i hellenismen. Utvecklingen
hade börjat, och man måste låta sakerna sköta sig själfva.
Det gällde ingen helleniseringsfråga, när lason tre år senare måste vika or en
medtäflare Menelaos. lason ville emellertid icke foga sig efter den nya öfversteprästen, utan
satte sig genom öfverrumpling i besittning af Jerusalem och dref bort Menelaos.
Antiochos Epiphanes, som just året 170-169 f. Kr. hade tågat mot Egypten,
marscherade på hemvägen i följd af detta fredsbrott in i Jerusalem, plundrade templet
och bortförde dess heliga gyllene kärl till Antiochia. Vid sitt andra tåg till Egypten
blef Epiphanes år 168 f. Kr. genom den romerske gesanten i ganska kärf form
nödgad att lemna landet. När därmed hans planer på Egypten gått om intet, egnade
han sig åt judarnes hellenisering. Han försökte hastigt och med våld åstadkomma
hvad småningom höll på att ske af sig själft, och framkallade därmed en reaktion
af elementär våldsamhet. Därigenom räddade han judendomen, fastän mot sin vilja.
Denna gång kom Antiochos Epiphanes icke personligen till Jerusalem, han
dit-sände en af sina officerare, Apollonios, och denne inlade år 168 f. Kr. en syrisk besättning
i Jerusalems borg, där den sedan stannade kvar mer än 26 år, till dess att borgen
befriades genom Simon på våren år 141 f. Kr. Nu skulle judarne tvingas att antaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
