Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Strid mellan lagstiftande makten och förvaltningen. Gaius Gracchus. Marius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRID MELLAN LAGSTIFTANDE MAKTEN OCH FÖRVALTNINGEN. GAIUS GRACCHUS. MARIUS. 469
Fortuna Virilis’ tempel i Rom från republikens sista århundrade. Ef ter fotografi af Anderson, Rom.
brerna och teutonerna, valdes äfven för nästa år till konsul. Detta sjätte konsulat
af år 100 f. Kr. blef för Marius hans fördärf.
Folkpartiet, som hade en så berömd ledare, att han fem år i sträck alltjämt
återvalts till republikens president, började åter röra på sig. Men partiets
framstående ledare hade dokumenterat sig uteslutande såsom militär och var oerfaren i
den inre politiken. Han måste därför inskränka sig till att såsom statens högste
ämbetsman gynna folkpartiets agitation. Denna leddes af praetorn C. Servilius
Glaucia och folktribunen L. Apulejus Saturninus. Med sina lagförslag gick
Saturninus i samma riktning som G. Gracchus, han föreslog åkerlag, utvidgad
spannmålsutdelning och anläggning af kolonier för att skaffa ålderdomsförsörjning åt
veteranerna i Marii krigshär. Efter införandet af den nya härordningen måste
nämligen veteranerna försörjas i militärkolonier, hvilkas grundläggande under de två
närmast följande mansåldrarne blef Italiens oskräck och gjorde
eganderättsförhållan-dena osäkra ända intill kejsar Augusti tid. Åkerlagen gick ut på att med full
eganderätt utdela den af barbarerna besatta, men dem af Marius fråntagna jorden i Gallien.
Hufvudstadens proletärer skulle utöfver den af G. Gracchus införda sädesutdelningen
gynnas därigenom, att hvetet lemnades dem till ungefär 4 öre hektolitern,
hvarigenom man så att säga gaf dem på hand försörjning på statens bekostnad.
Marii veteraner erhöllo hundra plogland jord på man. Den tribuniciska
interces-sionen, som adelspartiet försökte, aflägsnades numera icke, såsom förr, på laglig väg
genom formell omröstning, utan man slogs i folkförsamlingarne och nedtystade
på detta verksamma sätt enskilda tribuners gensagor. Marius understödde
folkpartiet, men huru?
Hans ställning var i sanning högst skef. Han var såsom konsul senatens
president, men i själ och hjärta stod han på folkpartiets sida. Han var hvarken en
skicklig man eller någon karaktär. Senaten skulle svärja på åkerlagen, men var
icke beredd därpå. Därpå förklarade Marius, att icke heller han ämnade aflägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
