- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
517

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Principatets grundläggning och det julisk-claudiska kejsarhuset.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

PRINCIPATETS GRUNDLÄGGNING OCH DET JULISK-CLAUDISKA KEJSARHUSET.

517

Kejsar Augustus i prästkollegiet. Scen från Augusti Ära pacis.

Originalet i Uffizierna i Florens. Efter fotografi af Brogi.

nationens andliga elit hade vändt sig mot caesarismens uppgående sol. Den gifver
oss intryck af att vara ett uttryck för triumfen öfver denna caesarismens ideella
framgång, när i sekularfestens marmorakter med inskrift i sten för samtid och
eftervärld förkunnas: carmen composuit Q. Horatius Flaccus.

En annan viktig olikhet i motsats till de tidigare sekularfesterna låg i det
förhållandet, att numera icke såsom förut blott romerska medborgare utan alla fria
invånare i Rom utan åtskillnad till nationalitet och ras fingo deltaga, italiker och
greker likaväl som judar och andra orientaler. Detta var en betydelsefull hänvisning
till det förhållandet, att den nya staten icke längre var den gamla stadsstaten utan
ville vara en universalstat. Visserligen icke en världsstat i den mening, som skalder
och andra svärmare för en utsväfvande imperialistisk världspolitik drömde sig den,
ty dessa väntade sig af Augustus ingenting mindre än att han skulle underkufva
partner och inder, briter och germaner, goter och skyter, ja, Afrikas ökenstammar,
med ett ord hela den bebodda världens förening under Roms spira ända till
Indiska hafvets stränder.

Augustus var dock icke sinnad att uppfylla dessa förhoppningar. Han var ingen
Alexander, ingen Caesar. Hela hans personlighet kände sig mera tilltalad af den
tanken, att kejsardömet vore freden. Han var också alltför god räknemästare för
att icke inse, att caesarismens intressen i längden obetingadt kräfde en viss
inskränkning i fråga om militära kraf. Man har med hänsyn till den för det mesta
resultatlösa augustiska lagstiftningen till befordrandet af äktenskapsfrekvensen och
barnalstringen, liksom ock till bekämpandet af lyxen, gjort ett stort nummer af en
politik, som afsett ingenting mindre än en nationell förnyelseprocess i största stil, en
fysisk och moralisk regeneration af det romerska folket. Hur mycket än denna tendens
officiellt betonas och firas i litteraturen, så saknar man dock i denna hufvudsakligen
de högre stånden gällande restaurationspolitik just det, som skulle hafva varit en
verklig regeneration, d. v. s. man saknar hvarje allvarligare försök till en
social-eko-nomisk förbättring i de bredare folklagrens förhållanden, hvarje försök till en åtminstone
partiell regeneration af det italiska bondeståndet och därmed också af Italiens krigs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free