Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Den materiella och andliga kulturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN MATERIELLA OCH ANDLIGA KULTUREN.
553
selvägar. Därtill kommo såsom ytterligare samfärdseln befordrande omständigheter
enheten i förvaltningen och rättskipningen, omsorgen om en viss enhetlighet i mått
och vikt, penningcirkulationens underlättande genom prägling af riksmynt i guld
och silfver, en vidtgående flyttningsfrihet och handelsfrihet, öfver hufvud taget en
ekonomisk politik, som i möjligaste måtto befordrade de enskilda riksdelarnes
inbördes förhållanden. I korthet sagdt, det romerska riket skapade en världsmarknad,
så omfattande och stor, att dess like aldrig förut hade förekommit i fråga om
konsumtionsförmåga och omfattning. Detta nationalekonomiska förhållande kommer till
uttryck i det betydelsefulla
faktum, att räntefoten, som under
republikens sista tid hade varit
12 #, redan under Augustus
sjönk till 4 % och ännu under
Claudius och Nero icke stod
högre än 6 %.
Däraf förklaras, huru
kejsartiden tillika varit en
världshandels- och industriepok. Den var
en tid, som i särskild mening
befann sig i samfärdselns tecken.
En typisk företeelse blef här
köpmannen, som »åt hela
världen säljer hela världens alster»;
om rikets största industri- och
handelsstad, Alexandria, härmän
sagt, att man där kunde erhålla
allting utom snö. Om Rom påstår
Plinius i sin »Naturalhistoria»,
att här alla zoners, lands och
hafs produkter utbjödos, allt
hvad helleners och barbarers
arbete alstrade. Särskildt
han-deln med Orienten utvecklade
sig i sådana dimensioner, att
enligt Plinius endast för
orientaliska lyxvaror (siden,
ädelstenar, välluktande ämnen o. s. v.)
mer än 100 millioner sestertier
årligen gingo till utlandet.
Hvilket marknadsområde enskilda
industrigrenar förmådde eröfra
åt sig, bevisar ensamt handeln
i Alexandria, där egyptiska,
judiska, grekiska, italiska, arabiska
och feniciska köpmän, där varor
från det inre Afrika och från
Apollo i Belvedere.
Originalet i Vatikanska museet i Rom. Efter Brunn, Denkmäler
griechischer und römischer Kultur, F. Bruckmann A. G.
Indien möttes. Väfstolarne och
virkerierna i »detta största emporium i världen», såsom geografen Strabon benämner
det, arbetade för Britannien liksom för Indien och Arabien, dess glas- och
pappersfabrikation och dess läkedomsmedel behärskade världsmarknaden från Indiska hafvet
till Atlanten.
Sålunda går hand i hand med världshandeln ett mäktigt uppsving inom den
yrkesmässiga produktionen, såsom handeln såväl i mycket annat som ock i en långt
drifven specialisering af yrkena och den tekniska arbetsfördelningen, i
associations-och föreningsväsendets blomstring plägar taga sig uttryck. De genom tallösa inskrifter
konstaterade skrån och föreningar, som icke blott afsågo sällskaplig samvaro, utan
därjämte med sina sjuk- och begrafningskassor fyllde viktiga social-ekonomiska upp-
Vårldshistoria I.
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
