Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Det religiösa lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DET RELIGIÖSA LIFVET.
583
asketiska pessimismen hos denna förfallets tid med dess föreställning om naturens
och sinnevärldens syndiga karaktär, hvilken föreställning skilde världen i två fientliga
hälfter: ett »ljusets rike» och ett »af onda andar behärskadt mörkrets rike».
Häraf förklaras den orientalisk-hellenistiska mystikens och de ur den framgångna
mysteriernas och återlösningsreligionernas segertåg. Dessa lofvade att med stöd af
gudomlig uppenbarelse visa den väg, på hvilken människosjälen skulle befrias från
trycket af mörkrets välde och kunna ingå i ljusets rike.
Denna orientalisk-hellenistiska mystik, som utbreder sig inom otaliga samhällen
öfver främre Asien och
Egypten och därifrån
öfver Europa, utgick från
den föreställningen, att
en bestämd gud stiger
ned på jorden, antager
en bestämd människas
gestalt och sedan efter
att hafva försonat jorden
återvänder till himmelen.
Så har t. ex. Osiris i
mänsklig gestalt sändts
till jorden såsom
världens frälsare och stiger
åter till himmelen såsom
gud, sedan han
uppenbarat den sanna
religionen och rätta sättet att
dyrka Gud; på samma
sätt har den af mystik en i
egenskap af konung,
profet och filosof såsom
Trismegistos firade
Hermes, den under
kejsartiden i vida egyptiska
kretsar utbredda
Her-mesreligionens uppenbarade gud, hvilken
framträder såsom människors
herde, som det från ljuset
härstammande logos,
gudason och
gudamänniska, uppenbarat sig
såsom medlare mellan
gudomen och
mänskligheten. Och på detta sätt
röjer sig denna tro på
Isis.
Originalet i K. K. Hofmuseum i Wien.
uppenbarelse och
återlösning i de mest olika
mysteriereligioner, så t. ex.
i Mithraskultens
mysterium. Detta mysterium
uppenbarades af Mithras,
ljusets, sanningens och
rättvisans gud, för den
förste mysten genom en
ärkeängel, såsom för
öfrigt änglabudskapet var
ett mycket vanligt motiv
i de dåtida mystiska
kulterna, i kristendomen
t. ex. till den grad, att
dess uppenbarelse helt
enkelt benämndes
evan-gelion. Denna
»myster-nas förstling» är
Mithras-religionens medlare, här
benämnd Helios, hvilken
såsom son af Mithras
upptages i sin f ad ers rik^,
och hvars invigning
förebildade just den
invigning, som visade för den
troende den väg, på
hvilken han genom
bestämda kult-akter eller
sakrament kunde komma i ett
särskildt förhållande till
gudomen, till
gemenskapen med Gud.
Vidare hafva dessa
mystiska religioner sina
profeter, lärare och
präster, som skulle vara
kallade af Gud själf för att predika förlossning och som till en del voro fyllda med
ett ända till extas stegradt medvetande om sin öfverjordiska natur. Och mången
bland dem har också genom dödskulten blifvit delaktig af äran att af de troende
erkännas såsom gud, gudason eller inkarnation af en gud, så t. ex. särskildt i Egypten,
där man redan från gammalt var benägen att i den historiska personen se verkningen
eller förkroppsligandet af en gud och där sedan uräldsta tid trollkarlarne älskade att
beteckna sig såsom den eller den guden, som bodde i dem och af hvilken de blott
vore en afbild (eidolori). Också är på detta område, särskildt i Hermesmenigheterna,
religionsstiftarens mänskliga personlighet så fördunklad i en mängd afseenden, att
utan vidare den gudomlige meddelaren af uppenbarelsen, den »gode demonen» själf,
trädde i dess ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
