Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Det religiösa lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
588 R. V. POEHLMANN, ROMERSKA KEJSARTIDEN O. DEN ANTIKA VÄRLDENS UNDERGÅNG.
Apollonios och Peregrinos! - uppfarit till himmelen. Detta var vid den tiden något
i fråga om hvarje religionsstiftare själfklart. Men hvad betydde de andres guda-och
profetlif i jämförelse med den fascinerande trollmakt, som utgår från Jesu lif! Man
jämföre blott historien om Jesu födelse med historien om Mithrasbarnets eller den
sköna berättelsen om herdarnes tillbedjan af Jesusbarnet med berättelsen om herdarne
ochMithrasbarnet! Huru
ojämförligt mycket
djupare är icke den verkan,
genom hvilken evangeliet
tvingar fantasi och känsla
inom sin tjusningskrets!
I själfva verket hade icke
alls behöfts berättelsen
om de vise männens
tillbedjan för att
ådagalägga Kristi öfverlägsenhet
öfver Mithras. Icke
heller myten om den
gudomlige Platon - också
en jungfru- och gudason,
såsom vi förut sett, -
hvilken Hymettos’ bin
närde med sin honung,-
eller myten om Budda,
hvars födelse ju också
hälsades af lofsjungande
andars skaror, kunna
mäta sig med denna
höga poesi.
Hvad som gäller för
evangelium, gäller till en
viss grad för Nya
Testamentet i allmänhet. Så
oändligt rik denna tids
religiösa litteratur än var,
så mycket djupt och
gripande den än må hafva
innehållit, så kunde
likväl hvarken den
egyptisk-grekiska Hermesre-ligionens heliga böcker,
ej heller
Mithrasreligio-nens eller den persiska
manicheismens mäta sig
med en Pauli kraftfulla
missionspredikan och
med den öfriga kristliga
litteraturen, hvarken de
Marmorstaty föreställande den
gode herden.
Originalet i Lateranmuseet i Rom.
Efter fotografi af Fratelli Alinari.
kaldeiska oraklen eller
de gnostiska och
orphiska skrifterna eller ens
nyplatonismens
spekulationer. Ingen annan
frälsningsförkunnelse
innehöll så mycken
ursprunglig folktradition,
ingen talade så
eftertryckligt och
innehållsrikt på folkets språk för
folket, ingen var i så hög
grad lämpad för folkets
behof och för folkets
föreställningsvärld, som
den kristna.
Däraf också den
väsentligen förenklade form, i
hvilken frälsningen här
erbjöds. Det, som tiden
en gång för alla icke ville
sakna, den för sinnena
afsedda underpanten på
frälsningen, sakramentet,
upptog också
kristendomen från mysterierna;
men det, hvarigenom
dessa mer eller mindre
komplicerade
frälsningens emottagande, det
tomma bländverket af
heliga maskerader, de
omständliga, emellanåt
till formliga plågerier
stegrade pröfningarne
och späkningarne, den
långa proftiden, den
mångfaldiga graderingen
af de troende, som gjorde
den fullständiga
kunskapen om troslärorna
och de heliga
ceremonierna till ett privilegium
för den högsta graden, allt sådant antingen bortföll i kristendomen eller inskränktes
högst väsentligt. Däraf också den stora mottagligheten hos de svage och hos
kvinnorna, medan just den mäktigaste mysteriereligionen, Mithraskulten, i egenskap af
exklusiv mannareligion uteslöt kvinnorna från sina mysterier. Visserligen stodo
andra mysterier, t. ex. den Stora moderns, öppna för kvinnorna. Men torftigheten
l deras religiösa innehåll, mot hvilket den bullrande och berusande effekten af dess
fester skarpt kontrasterade, kunde icke tillfredsställa det djupare religiösa behofvet
hös tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
