Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Början af folkvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÖRJAN AF FOLKVANDRINGEN.
29
Galla Placidias mausoleum i Ravenna med kejsarinnans sarkofag.
Efter fotografi af Fratelli Alinari.
ledare af osedvanlig begåfning. Sedan de byggt en flotta, anföllo de först Balearerna
och sedan Karthago. Därpå seglade de längs kusterna af Numidien och Mauretanien,
då för tiden världens »kornbodar». Det var helt naturligt, att de vände sina ögon
åt detta håll. Aétius hade låtit förklara Bonifatius för fäderneslandets fiende och
förde krig mot honom. Ställningen var alltså gynnsam för främlingarne. I maj 429
landsteg Geiserich på Mauretaniens kust med 80,000 följeslagare, hufvudsakligen män.
Vandalerna utgjorde största delen, men jämte dem följde äfven alaner, goter och
romerska provinsbor. Det öfverdrifvet försiktiga politiska system, som lemnat flertalet
af Afrikas städer utan befästningar, och de icke-rättrognes hat mot athanasianerna
lände inkräktarne till fördel. Bonifatius besegrades. Han skyndade då till Hippo,
där han erhöll förstärkning. Han vågade ännu en strid för att ännu en gång besegras.
Dock skulle Geiserich hafva dukat under för Östroms och Västroms förenade makt,
om icke afundsjukan mellan Aétius och Bonifatius gjort, att den senare kallades till
Italien. Här besegrade han visserligen sin medtäflare, men dog kort därefter af sina
sår. Vandalerna fingo alltså fria händer; alla städer utom Cirta och Karthago föllo
i deras våld. Riksstyrelsen visste ingen bättre utväg än att mot en årlig skatt gifva
sitt erkännande åt hvad som skett. Nu voro inkräktarne herrar i det af himmelen
välsignade landet.
Öfverallt försökte germanerna inrätta ett ordnadt statsväsen. De första, som lyckades
häri, voro västgöterna i Tolosanska riket under Theoderich I (419-451). Han ordnade
förhållandet till de romerska provinsborna och utvidgade sitt rike med vapenmakt.
Dock strandade hans företag mot det viktiga Arles. Då Aétius blifvit kvitt sin med-
täflare, företag han återeröfringen af det nästan förlorade Gallien. Han samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
