- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
38

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Det västgotiska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ex VÄST-
GOTISKA
RIKGT
På Garonnes soliga stränder, på gammal romersk
kulturmark hade västgöterna slagit sig ned och gjort
Toulouse till hufvudstad. Förbundsplikterna förenade
dem med det romerska riket, hvilket dock icke hind-
rade dem att vid tillfälle gripa till vapen mot sin öfverhet. Men i hvarje fall visade
de sig trogna, när den hunnisk-germanska floden vältrade fram, och konung Theo-
derich I (419-451) stupade på valplatsen.
Omedelbart upphöjde krigshären hans son Thorismund (451-453) på tronen. Han
blef mördad redan efter två år. En af hans banemän, Theoderich, erhöll nu kronan.
Theoderich II (453-464) slöt sig nära till det romerska riket. Han tillbakaslog den
från Spanien inträngande svebiske konungen Rekiar och förföljde honom ända till
Portugal. Sveberna syntes duka under för de gallisk-germanska vapnen, då deras
stamförvant, Ricimer, genomförde en omhvälfning i Italien. Han störtade Aviti
galliska kejsardöme och tvingade Theoderich att vända om och förnya de gamla
förbundsförhållandena. Men nu löste sig Gallien för beständigt från Rom. Den ro-
merske öfverbefälhafvaren Aegidius, goternas besegrare, säges hafva blifvit förgiftad.
Theoderich följde honom i grafven. Han var en betydande man, stark och viljekraftig.
Rikets frigörelse från Rom var hans verk. Brodern Eurich (464-484), som mördat
honom, blef hans efterträdare. Han vare ärelysten, krigisk och envis. En af hans
härar bekämpade segerrikt sveberna i o Spanien, en annan bretonerna. Hela området
mellan Loire och Rhöne eröfrades. Ar 476 föll det västromerska riket genom Odo-
vakar. Endast några enstaka spillror höjde sig ur det upprörda hafvet. Rundt
omkring kommo germanerna i rörelse, och bland dem hade västgöterna nått den
högsta utvecklingen. Af denna öfverlägsenhet begagnade sig Eurich. Han eröfrade först
Spanien med undantag af den bergiga nordvästra delen, där sveberna höllo sig kvar.
Därefter betvang han det sydgalliska Provence. Från Tajos mynning till Hafsalperna
fladdrade det gotiska baneret. Äfven i det inre har Eurichs regering varit af bety-
delse, ty under honom och genom honom var det, som romersk anda fick öfver-
hand. Det gagnade dock till intet, ty de katolska provinsborna sträfvade nu som
förut emot de arianska germanerna. Religionstvisten hotade rikets bestånd, sedan
detta fått nytt lif genom Eurichs kraft. När härskaren dog, förtvinade hastigt den
gotiska storheten för att långt senare - under mera gynnsamma förhållanden -
lefva upp igen i Spanien.
Efter Eurichs död bestegs tronen af hans son Alarich II (484-507), en man’med
inskränkt begåfning, som på en gång hade emot sig den statskloke Theoderich i Italien
och den kraftfulle Chlodvig i norra Frankrike. Medan franken grep omkring sig åt
alla sidor, kom sig Alarich aldrig för med att uträtta något. Slutligen angrep Chlodvig
honom år 507 på Vokladiska fälten nära Poitiers, antagligen nuvarande Vouillé, och beseg-
rade honom i en blodig och afgörande drabbning. Konungen stannade på valplat-
sen. Man uppfattade striden som en gudsdom; den katolska legenden har omspun-
nit den med sägner om att Sydfrankrikes katolska hjärtan längtade efter segraren,
som nu blef herre öfver själfva Toulouse och Bordeaux. Västgotarikets härlighet
syntes förgången, helst det inom sig sönderslets af oreda och förvirring. Ändtligen,
i slutet af 509 eller början af 510, uppenbarade sig en östgotisk undsättningshär,
som öfvervann frankerna och återställde det inre lugnet, men för priset af östgotisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free