Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Angelsaksarnes stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGELSAKSARNES STATEN.
61
Scener ur Völundskvädet och Heliga tre konungars
tillbedjan med omramning af en runinskrift.
Originalet i British
Museum i London.
Oswald imperator öfver det förenade Britannien. Men vid hans sida höjde sig Penda
af Mercia, en våldsam, trotsig kämpagestalt (626-655). Han öfvervann medtäflaren år 642
och lät afhugga hans hufvud, händer och armar till offer åt gudarne. Northumberland
sönderföll åter i Bernicia och Deira, medan Penda tillkämpade sig en förhärskande
ställning och utvidgade sitt herravälde öfver grannrikena. Slutligen ryckte han mot
Oswiu af Bernicia. År 655 utkämpades en strid vid floden Winwed nära Leeds, där
Penda dukade under genom förräderi. H vad svärdet skonade, uppslukades af floden.
Den åttioårige gubbens fall drog med sig i undergången hans föråldrade tro, men
gaf i stället segern åt den northumbriska kristendomen.
Oswiu, som företrädde densamma, härskade som bretwalda öfver alla angel-
saksiska riken norr om Themsen och till och med öfver en betydande del af pikterna.
Men denna härlighet varade icke länge. Pendas son Wulfher af kastade det northum-
briska oket och gjorde Mercia åter till den förnämsta makten. Han öfvergick
till kristendomen och regerade till 675. England tycktes på väg att hemfalla åt den
iro-skotska kyrkan. Lindisfarne hade upphöjts till ett biskopssäte med öfverhöghet
öfver de omvända germanfolken.
Då inträffade ett omslag till förmån för den romerska läran. Från Kent utbredde
sig rörelsen till Essex och Wessex. Själfva Northumberland indrogs i reaktionen.
Det skedde hufvudsakligen genom drottning Eanfled, som var bördig från Kent och
omfattade katolicismen. Jämte henne verkade Wilfrid, som mottagit invigningen i
Gallien, öfverallt stötte de båda bekännelserna ihop. För att bilägga tvistigheterna
sammankallade Oswiu är 664 en synod i Streaneshealch (Whitby), hvarest afgöran-
det utföll till den helige Petri förmån. Uppenbarligen erbjöd också den katolska
kyrkan större fördelar för konungen. Snart slöto sig angelsaksarne nära till påfve-
dömet. Den grekiske munken Theodor anlände från Rom i egenskap af ärkebiskop.
Theodor har lagt grunden till den engelska hierarkien och den litterära bildningen på
ön, i det han var liksom en förmedlande länk mellan densamma och den romanska
världen. Öfverallt ingrep han befallande och ordnande. England begynte återinträda
i de västerländska kulturstaternas krets, som det hade öfvergifvit allt sedan legioner-
nas aftåg. Stolta kyrkobyggnader uppstodo. Ärkebiskopen sammankallade år 673
den första landssynoden i Hartford, där alla rikena utom Essex och Sussex voro före-
trädda, och beslut fattades mot hvad som fanns kvar af hedendom och iro-skotsk
bekännelse. Katolicismens framgång var afgjord. Men den hade möjliggjorts endast
genom samstämmigheten mellan de tre mäktigaste konungarne, som i hastig följd
dogo efter hvarandra på 70-talet, nämligen Oswiu af Northumberland år 670, Egbert
af’Kent år 673 och Wulfher af Mercia år 675.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
