Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Germanernas kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
J. VON PFLUGK-HARTTUNG, FOLKVANDRINGEN OCH FRANKERNAS (RIKE.
hvad de sågo, att äfven de egnade sig åt byggnadsverksamhet. Visserligen voro Theo-
derich den Stores byggmästare efter allt att döma uteslutande romaner, men de för-
ändrade förhållandena kråfde allahanda nyheter, sådana som i synnerhet Ravenna gaf
prof på i S. Apollinare in Classe, i det kungliga palatset och i Theoderichs kupol-
prydda grafbyggnad. Härvid begynte byggmästarne frigöra sig från traditionen, något
som äfven fortfor under langobardernas herravälde i dessa trakter. På detta sätt
uppkom småningom den romanska stilen. Kyrkorna öfverensstämde visserligen ännu
med basilikans grundform, men absiden framhäfdes mera och likaså korskvadraten, där
långskepp och tvärskepp skuro hvarandra. I långskeppet kunde pelarne ersättas
af smärta kolonner i sammanhang med hvälfningeh af taket. Framtill uppstod den
för medeltiden karakteristiska, af rundstafvar och pelare infattade portalen, och vid
sidan reste sig stun-
i Italien motsvaras af
brist därpå i det öf-
riga Västerlandet, men
man bör därvid taga
i betraktande, att trä-
byggnader tilltogo i
antal, ju längre norr-
ut man kom. I hvarje
fall erbjödo Spanien
och Frankrike beak-
tansvärda prof på
byggnadskonst. Redan
Chlodvig lät år 507
uppföra en kyrka »på
romanskt sätt och med
rik mosaikprydnad)).
Utom kyrkor uppför-
de stormännen, fram-
för allt konungarne,
fasta och präktiga pa-
lats. Till och med
cirkusbyggnader upp-
fördes ännu på den
tiden.
Förutom arbeten
af kyrklig konst fun-
nos äfven prof på me-
ra världslig färdighet,
som delvis kommit i dagen genom fynd i jorden. Sådana äro fat af guld med figurer
och ornament i emalj, armband, halskedjor, ringar o. s. v. Vid Petrossa hafva
föremål af guld till 3/4 centners vikt blifvit funna och ej långt från det spanska
Guarrazar åtta kronor besatta med ädelstenar. Den svenska jorden har i all synner-
het varit gifvande i fråga om tunga halsringar af guld, och skatten i Monzas döm
innehåller praktfulla pjeser, bland dem den berömda langobardiska järnkronan. En
vacker stol af brons i Louvre anses hafva tillhört konung Dagobert, och i Krems-
miinster finnes en synnerligen värdefull bägare, som egts af den bayerske hertigen
Tassilo. I dessa praktpjeser är den romersk-byzantinska stilen öfvervägande, men vid
sidan däraf börjar redan det germanska inflytandet göra sig gällande. Tassilobägaren
visar, huru det antika formsinnet aftagit i det 8:de århundradet. De svenska sakerna
äro rent germanskt arbete.
Det egentliga området för tyskt konsthandtverk var det dagliga lifvets små sys-
selsättningar och behof, och alster däraf hafva i oräknelig mängd blifvit funna i
grafvar, i åkerjorden, i mossar och sjöar. Fynden ådagalägga, att germanerna liksom
romarne arbetade i brons, järn, ben, trä, silfver och guld. Man adlade det enkla
materialet med tillhjälp af olikfärgade glasflusser och prydlig inkrustering med ingra-
dom det väldiga, fön-
sterfattiga klocktornet.
Härtill slöto sig ännu
andra förändringar af
enskildheter, såsom
användning af flät-
verks- och djurorna-
ment, d. v. s. den ger-
manska stilens känne-
tecken. Langobardi-
ska byggnader af detta
slag hafva talrikt bi-
behållit sig. De mest
betydande äro S. Am-
brogio i Milano och
S. Zeno i Verona. l
praktfullhet stodo de
alldeles tillbaka för de
romerska och öst-
gotiska. - Byggnads-
konstens medhjälpa-
rinna, skulpturen, var
icke heller främmande
för germanerna, men
röjer stundom grof
otymplighet. Rikedo-
men på byggnadsverk
Tassilobägaren i Kremsmunster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
