- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
195

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Spanien - 4. Normanderna i Frankrike och nedre Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oskiljaktliga beståndsdelar af det förenade Aragonien. Betecknade för landets författ-
ning, särskildt för städernas ställning i förhållande till konungen, är grundläggan-
det af universitetet i Lerida. Han instiftade detsamma och gaf det de allmänna
privilegier, som en stad enligt dåtida rättsåskådning icke kunde meddela. Konungen
bestämde äfven angående kanslern. Han skulle tagas ur biskopsdömet Leridas
domkapitel, men han skulle förvalta ämbetet såsom konungens tjenare. Konungen
ville därmed uttryckligen fastställa, att kanslersämbetet icke var ett kyrkligt ämbete.
Han hade uppenbarligen rik erfarenhet af hur nödvändigt det var att i fråga om
kyrkliga befattningar undvika misstydningar genom tydlig ordalydelse. Staden och
biskopsdömet hade att svara för de väsentliga kostnaderna, företrädesvis staden.
Denna hade också förmått konungen att grundlägga universitetet och behöll ledningen
däraf, för så vidt ej korporationen af främmande scholares, som efter Bolognas
föredöme ej gåfvo andra tillträde till sin sammanslutning, och den af dessa valde
rektorn hade förvaltningen om hand.
Under den stora striden mellan
kejsare och påfve fann gifvetvis den
påfliga uppfattningen af världsherra-
väldets och kristenhetens enhet en
god jordmån i Spanien. Redan rivali-
teten med de tyska konungarne
måste leda därhän, och dessutom
hade påfvarne alltsedan Gregorius VII
sökt göra de spanska staterna till
påfliga län. Detta har dock en-
dast delvis lyckats och icke väsent-
ligt inverkat på deras öde. För
öfrigt fattades lika litet här som i
andra stader konflikter mellan den
världsliga och andliga makten. Ko-
nungarne af Portugal (från Sancho I,
1185-1211, ända till Dionysius, 1279
-1325) hafva alla under en stor del
af sin regering varit bannlysta och
sett sitt land belagdt med interdikt.
För det mesta hafva såväl konungarne
som landet förstått att så där täm-
ligen finna sig däri.

4. Normanderna i Frankrike och nedre Italien.

Karl den Skallige innehade kej-
sarvärdigheten blott till namnet och
endast en helt kort tid i förening
med den västfrankiska kronan, och
äfven senare försök att öfverföra
kejsarkronan till Frankrike blefvo fruktlösa. De kanske endast ökade de svårig-
heter, med hvilka de sista Karolingerna hade att kämpa. Ty under dem upplöstes
den kungliga makten i hög grad. Konungarne förmådde icke kufva de uppro-
riska vasallerna eller afvärja de rofgiriga nordmännens anfall. En förbättring
inträdde, när konung Karl (898-929), som man kallade den Enfaldige, formligen
afträdde till den väldige krigaren Rolf det vid nedre Seine belägna landskap, som
nordmännen faktiskt redan besatt och helt och hållet ödelagt. Rolf hade förpliktat
sig att jämte sitt folk låta döpa sig och svära konungen länsed. Sällan har eu lik-
nande handling haft så lyckliga följder. Här visade sig de lagbundna formernas väl-
signelse. Nu först utvecklade sig det ockuperade landet till ett ordnadt samhälle,

Kristus kröner konung Roger af Sicilien.
Mosaik i domkyrkan i Monreale (sydväst om Palermo).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free