- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
210

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210 G. KAUFMANN, KEJSARDÖME OCH PÅFVEDÖME INTILL 13: DE ÅRHUNDRADETS SLUT.
till kyrkan under statens kontroll. De ofria och halffria bönderna tog Filip under
sitt skydd gentemot misshandel af andliga och världsliga godsegare, och trots torftig-
heten af de underrättelser, vi hafva från denna tid, finnas dock berättelser bevarade
om grym misshandel och utpressning af de allra fattigaste, som gifvit konungen
anledning att hjälpande inskrida. På sina egna domäner var han däremot minst
sagdt sparsam i fråga om frigifningar. Man kan icke uppvisa, att han intog någon princi-
piell ståndpunkt till frågan om den ofrihet, hvari en stor del af bönderna lefde, och
hvarur inånga af de värsta missförhållandena i det dåvarande samhället härflöto.
Snarare kan detta sägas i fråga om städerna. Han har bekräftat och utvidgat
privilegierna för många städer och för många korporationer inom städerna. Sträf-
vandet efter själfstyrelse och genom urkunder tryggad säkerhet för städernas för-
valtningsorgan och öfriga inrättningar antog i Frankrike vid denna tid mångenstädes
en våldsam karaktär, framför allt inom de andliga områdena. Filip uppträdde visser-
ligen med stränghet häremot, men det ändrar ingenting i det förhållandet, att han i
likhet med fadern befordrade denna sträfvan, och att dessa borgerliga kretsar, som
vid sidan af prästerskapet och adeln redan hade stor betydelse i Frankrike, allt-
mera begynte att i konungen se sin särskilde skyddsherre. I städerna inom de
kungliga domänerna, hvilka förvaltades genom kungliga prévöts, lät han välja
utskott af fyra borgare (i Paris sex), som stadens prévöt måste tillkalla vid viktigare
afgöranden, och under sitt korståg hade han lemnat den kungliga skatten och sigillet
i förvar hos Paris’ borgarutskott. Härigenom och äfven på många andra sätt
ådagalade Filip, att han visste att uppskatta städernas betydelse. Detta gäller
i synnerhet deras handel och handelsidkare, såväl franska som utländska, hvilka
senare företrädesvis besökte Champagnes berömda marknader i Troyes, Provins,
Bar-sur-Aube och Lagny. Affärslifvet öfvervann då den teoretiskt visserligen ännu
alltjämt fasthållna dogmen, att räntetagande strider mot Guds bud, och framtvingade
förbättring, af vägarne och nya former för domstolsförfarandet och penningomsätt-
ningen. Från år 1200 finnes till och med en växel bevarad. Den är dragen af
Messina på Marseille.
En ytterligare styrka vann det framåtskridande borgerliga franska samhället
genom det växande antalet af de mer eller mindre som universitates, d. v. s. korpo-
rationer, ordnade skolorna i Paris, Orleans, Montpellier o. a. orter. De unga stude-
rande utgjordes mest af klerker, men många, som kallades så, hade blott mottagit
de lägre graderna af invigningen och inträdde också i borgerliga befattningar. Man
mötte dem i städerna som skrifvare och lärare, som ombud och medhjälpare i
affärer eller i de talrika herrarnes tjenst. Den litterära bildningen upphörde i
Frankrike att vara ett kyrkans privilegium, och särskildt funno de borgerliga myn-
digheternas anspråk vetenskapligt bildade förespråkare inom lekmannaståndet. De
borgerliga sysselsättningarne och det borgerliga välståndet befunno sig i ett glädjande
uppsving. Detta visade sig i städernas offervillighet, när det gällde krig, finans-
väsendets ordnande eller byggnadsföretag. Handel och sjöfart funno i korstågen nya
medel och vägar till uppkomst, och omkring 1200 täflade Narbonne, Montpellier,
Arles och Marseille med de hafvet behärskande italienska städerna Genua, Venedig,
Pisa och Amalfi. Marseille hade konsuler vid alla Orientens kuster. Omkring 1170
skref en spansk jude, att kristna och saracener massvis strömmade tillsammans i
Montpellier. Där möttes araber från Afrika, köpmän från Lombardiet, från Rom,
från alla delar af Egypten, från Palestina, Grekland, Frankrike, Spanien, England
liksom från Genua och Pisa. Här köpslogs på alla språk. I Narbonne funnos
inemot 300 judiska handelshus, som hade representanter i Genua och Pisa. Filip
August lät judarne blifva rika. Längre fram hotade han att förgöra dem, men
nöjde sig i regeln med dryga utpressningar. Den kyrkliga nitälskan, hvarmed
dylika handlingar öfverskyldes, röjer blott samma moraliska råhet och begreppsför-
virring, som möta oss i tusen andra drag i tidens lif. Att judarne trots dessa upp-
repade förföljelser höllo sig uppe och alltjämt åter kommo till välstånd, hör till de
fakta, som uppenbara styrkan af den ekonomiska utvecklingen, hvarunder Frank-
rike liksom öfriga land i den germansk-romanska världen sprängde de bojor, som
den öfvervagande bonde- och adelskulturen hade lagt på detsamma. Under denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/2/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free