Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAT OCH SAMHÄLLE. 295
menigheter, städer, korporationer och intressegrupper inom städerna, judarne, univer-
siteten, de andliga korporationerna och slutligen äfven stadsförbunden stiftat egna
lagar med bindande kraft närmast för medlemmarne, men faktiskt äfven med afgö-
rande verkan för det allmänna rörande vissa förmåner och förpliktelser, mynt, tullar,
främlingars rätt i städer och landområden samt liknande stora och små saker. En
ytterligare ersättning för bristen på allmän lagstiftning erbjödo de mer eller mindre
vetenskapliga utläggningarne af den gällande rätten, som särskildt framkommo i det
12:te och 13:de århundradet. Så blef ett verk af canaåldulensermunken Gratianus (1140
-1150) med titel Decretum eller Concordantia discordantium canonum, som sökte utjämna
de hvarandra motsägande bestämmelserna i kyrkorätten, betraktadt som en lagbok,
ehuru det blott var ett privat arbete, ett kollegiehäfte. Samma betydelse fick en be-
arbetning af länsrätten, som Obertus de Orto från Milano fullbordade under titeln Libri
Feudorum vid midten af det 12:te århundradet. Dessa verk bildade grundvalarne
för senare bearbetningar af kyrkorätten och länsrätten, som åtnjöto liknande och
delvis också rättsligt erkänd auktoritet. Likaså fyllde Sachsenspiegel i vida kretsar
af Tyskland rollen af en lagtrok, ehuru boken endast var ett privat arbete af en lärd
lekman, Eike von Repgow. Han skref den omkring 1230 först på latin, men öfver-
satte den sedan på sitt nedersachsiska modersmål. På grundvalen af detta verk hafva i
Tyskland redan under loppet af de 13:de århundradet tvenne liknande uppstått, och
de hafva alla bidragit till att vidare utbilda rätten och inskränka följderna af bristen på
en officiell lagsamling eller lagstiftning. I Frankrike gjordes synnerligen talrika försök
att uppteckna eller bearbeta landskapens gällande lagar. Mängden och betydelsen
af dessa arbeten visa, att Frankrike då var hufvudsätet för sådana studier. Bland
dessa arbeten framstår den redogörelse, som Philippe Beaumanoir gaf för landskapet
Beauvoisis’ lagstiftning i den metodiska framställningen af Coutumes de Beauvoisis 1283.
Han hade under en lång följd af år förvaltat olika regeringsområden i konungens
tjenst såsom bailli och sénéchal, och i sitt arbete åsyftade han också att stärka
konungens inflytande.
Under det 13:de århundradet ökades i alla land antalet af de allmänna förord -
ningarne och lagarne, äfven i Tyskland, men långt mera i Frankrike. Dessa de
franska konungarnes »ordonnanser» ingrepo visserligen icke utan vidare i alla
vasallers områden, men med konungens växande makt öfverskredo de ofta gränserna.
Af särskild betydelse var en ordonnans af konung Filip August, hvarigenom han
före anträdandet af 1190 års korståg ordnade sina ämbetsmäns verksamhet. Ludvig
IX utvecklade likaså en omfattande verksamhet på lagstiftningens område, t. ex.
genom ordonnansen af år 1260 rörande förfarandet vid bevisning. I Frankrike hade
man dessutom föredömet från den kungliga hofrätten. Furstarne i de stora krön-
länen, hur själfständiga de eljest voro i sin politik, och ehuru de utöfvade en egen
lagstiftningsrätt, utbildade dock sina högsta domstolar efter mönstret af den kungliga
hofrätten, curia regis, och gåfvo rum för de nya grundsatser, som kungjordes af
konungarne i form af ordonnanser på grundvalen af de allmänna erfarenheterna vid
deras domstolar. Denna utveckling tjenade till att utjämna olikheterna mellan rätts-
sedvänjorna i de särskilda landskapen. Dessa grupperade sig i rättsligt afseende i
norra Frankrike och södra Frankrike. Inom den förra gruppen utgjorde den ger-
manska rätten grundvalen, som modifierades genom romersk och kanonisk rätt, inom
den senare var den romerska rätten grundvalen, ehuru under stark påverkan af ger-
mansk rätt.
En särskildt stark påtryckning erhöll denna utjämningsprocess genom grundläg-
gandet af konungariket Jerusalem och nödvändigheten för de i Orienten kvarblifna
riddarne, som skulle utgöra folket i denna stat, att utjämna de nationella olikheterna
i rätten och göra en uppteckning däraf. Då de franska riddarne utgjorde flertalet, så
voro också de i de fransktalande landskapen utbildade Lois et Usages eller Coutumes
öfvervägande. Konungariket Jerusalems rätt sönderföll i två delar efter landets två
domstolar, »den höga domstolen», Haute Cour eller Cour des Chevaliers för adeln, och
en lägre domstol, Baisse Cour, för borgerskapet. Denna rätt blef under det 13:de
århundradet föremål före flere bearbetningar. Sålunda uppstodo Assises de Jerusalem,
som äro en produkt af lärd verksamhet, framkallad genom lifvets kraf, och som anpas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
