- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
298

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Samhället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298 G. KAUFMANN, KEJSARDÖME OCH PÅFVEDÖME INTILL 13: DE ÅRHUNDRADETS SLUT.
13. Risittare. 14. Rorgmästare.
15. Ryfogde.
16. Rödel.
17. Ronde.
18. Vasall.
Ståndsindelning i medeltidens samhälle.
De brister, som vidlådde deras härkomst från ofria föräldrar, glömde man för deras
faktiska makt och lefnadsställning. De räknades bland stormännen och voro läns-
berättigade liksom de. Äfven deras kamrater, som i mindre förhållanden tjenade
sina herrar, åtnjöto mer eller mindre samma förmåner. Härtill kom, att i det llrte och
12:te århundradet äfven de andliga furstarne, biskoparne och abboterna i de stora
klostren, själfva anförde sina män i striden och lefde tillsammans med sina ministe-
rialer. »Tjensteförordningarne» från det llrte och 12rte århundradet låta en icke fullt
förstå den stora betydelse, som tillkom denna rättsligen ofria, men i de mest viktiga
förhållanden bestämmande klass. För att förstå den måste man återgå till det faktiska
förhållandena.
Sålunda reglerar Kölns tjensteförordning af 1154, hvad ministerialerna hafva för
skyldigheter mot ärkebiskopen, när han ledsagar konungen öfver Alperna till kej sår-
kröningen, liksom hvad han har att lemna dem i penningar och persedlar till utrust-
ning och sold. Men man förstår dessa saker, först när man ser, hvad inflytande
ministerialerna hade, och huru en så mäktig herre som abboten Wibald af Corvey
aldrig kunde få bukt med dem. Umgänget med ministerialerna och deras herre var
bestämdt genom fasta former under hvarjehanda symboliska handlingar. De måste
kyssa fållen af hans klädnad, när de ville besvära sig hos honom öfver att solden
ej utbetalats till dem, men de hade en rättsligen bestämd ställning och kunde
påräkna sina kamraters hjälp. Ministerialerna bildade en lägre grad af den ridderliga
aristokratien, hvars spets var kejsaren, men de hörde till denna krets och utgjorde
dess talrikaste beståndsdel. I dessa riddare hade staterna erhållit en ny medelklass,
som ersatte förlusten af böndernas värnplikt, Dock var det icke alla krigare, som
genom riddarslag och ministerialtjenst höjde sig till den gynnade krets, som senare
under det 13:de och 14rde århundradet utvecklade sig till en lågadel och höjde de ur
ofritt stånd härstammande riddarne till likställighet med de sedan urgamla tider
friborna. En del krigare stannade i en lägre social ställning. Ministerialerna blefvo
länsberättigade. Deras tjenstelän, som de enligt tjensteförordningen, en afart och
särskild form af länsrätten, hade mottagit i egenskap af tjenare, blefvo betraktade
som »äkta län», sådana som ursprungligen endast förlänades af konungen och endast
till rikets fria män. Äfven bland riddarne funnos grader efter förmögenheten och
länens art. Den, som mottog län af en ministerial, stod i rang under honom, var
i hans tjenst och stod allra lägst enligt den feodala rangordningen.
Riddarne voro äfven viktiga representanter för tidens andliga lif. De uppträdde
talrikt bland poeter och scholarer, jurister och lärde under det 12rte och 13rde århund-
radet liksom bland korshärarnes soldater och förvaltare af tullar och kvarnar, bland
domare och fogdar på landet och i städerna. Kraft och verksamhetslust utmärkte
dem, och de flesta blefvo för öfrigt genom kampen för tillvaron tvungna att anstränga
sig, ty länen voro för små för det stora barnantalet i familjerna.
I det 9:de århundradet fanns i det dåvarande frankiska riket endast en form af
menighet, nämligen landskommunen. Äfven de städer, som bibehållit sig från den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free