Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 G. KAUFMANN, KEJSARDÖME OCH PÄFVEDÖME INTILL 13: DE ÅRHUNDRADETS SLUT.
Stadsbygge efter en miniatyr i Hortus deliciarum af Herad von Landsberg (abbedissa
i klostret Kobenburg i Elsass i senare hälften af det 12:te århundradet).
i stället för naturaliehushållningen, och kapitalet utvecklade sin underbara förmåga
att ställa en massa af krafter till en viljas förfogande i och för utförandet af stora
planer. Genom ärligt arbete riktade borgarne alla land med en myckenhet af
vackra och nyttiga byggnader, lade broar öfver strömmarne, rensade vägar och far-
vatten från röfvare och gynnade teknisk färdighet, konst och vetenskap. Städerna
blefvo de förnämsta skådeplatserna för en intensiv lekmannakultur, som snart täflade
med prästerna på det litterära området, där dessa förr varit allenarådande. Äfven
hafva städerna utmärkt sig genom anläggning och vård om skolor och universitet.
I Frankrike och Italien brukade grundläggningen af nya stadssamhällen ega rum
under iakttagande af en egendomlig edsakt, hvartill Tyskland icke hade någon mot-
svarighet. Eljest var processen lika. Huru hafva städer uppstått? Och hvarför?
Forskningen har med rätta försökt att uppmärksamma och begripa uppkomsten af
denna nya form af folkens lif; men allt historiskt vardande innehåller liksom lifvet
en sista hemlighet. Vi se faktorerna, som drifva, vi iakttaga underlättande och
hämmande omständigheter, men stanna ändå icke utan häpnad inför fullbordandet.
Städerna voro ett verk af de nya formerna för arbete och samhällelighet, och dessa
nya former, städernas arbete och städernas borgerskap, vunno under frihet och
själfstyrelse mark och medel att höja sig till en oerhörd produktivitet i det llrte,
12:te och 13:de århundradet, på samma gång som de skarpt utbildade sin egendom-
lighet. Att det aristokratiska prästerskapets herravälde bröts i Milano och andra
städer på Gregorius VII:s tid, var blott möjligt därigenom, att de uppåtsträfvande
lägre klassernas sociala rörelse i de italienska städerna kom den kyrkliga reform-
rörelsen till hjälp. Hundra år senare gjorde dessa städer motstånd mot kejsar Fredrik
I:s väldiga härar och utvecklade vid återuppbyggandet af Lodi, som Milano förstört,
liksom kort därefter af Milano, som kejsaren förstört, och i uppbyggandet af den
fasta staden Alessandria och talrika andra liknande bragder ekonomiska, militäriska och
moraliska krafter, som äfven motståndaren måste beundra. I England, Frankrike och
Tyskland möta oss liknande exempel på borgerskapets rikedom och styrka. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
