- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
317

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Kultur och kyrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KULTUR OCH KYRKA.
317
berömmelse, och i deras närhet och på deras mark öppnade gärna äfven andra dugande
lärare sina skolor, hvartill de naturligtvis behöfde tillåtelse af kanslern eller abboten. Så
uppstodo i Paris i det 12:te århundradet två särskildt ansedda skoldistrikt. Kanslerns
distrikt låg på ön i Seine och kallades inter pontes, abbotens på en höjd och kallades
in monte. Den, som icke ville bedja abboten eller kanslern om tillåtelse eller icke
kunde erhålla densamma, måste hålla undervisning i andra delar af staden under
skydd af ett kloster eller en gårdsegare, men de flesta stannade inom de nyssnämnda
områdena. Då nu år 1200 ett stort tumult mellan borgarne och scholarerna nöd-
vändiggjorde en laglig ordning, lemnade konungen åt biskopen domsrätten öfver alla
scholarer i Paris. Biskopen öfverlemnade den därefter åt kanslern i sitt kapitel som
hans ständige ställföreträdare.
Tvenne moment böra här fasthållas. Den domherre, som förvaltade kanslers-
ämbetetvid katedralen
i Paris, hade hittills
endast haft en viss
myndighet öfver sko-
lorna på ön i Seine.
Nu fick han myndig-
het öfver alla skolor
i Paris och därtill
domsrätt, som han
hittills icke haft ens
öfver magistrarne och
scholarerna på ön.
Denna domsrätt var
förlänad af konungen
genom ett privilegium,
som befriade schola-
rerna från den doms-
rätt, som utöfvades af
konungens och sta-
dens ämbetsmän, och
ställde dem under
biskopens dom. De
andliga bland schola-
rerna hade hittills
dömts af biskopens
domstol, men [det
fanns uppenbarligen
många scholarer, som
icke voro andliga, eller
hvilkas andliga karak-
tär var tvifvelaktig.
Hädanefter var det
nog att tillhöra scho-
larerna för att undan-
draga sig konungens
och stadens dom.
Äfven den andliga
domstolen ordnades
närmare. En särskild
domstol upprättades
med en särskild do-
mare, nämligen kans-
lern. Detta privile-
gium behandlade
scholarerna som med-
lemmar af ett slutet
stånd, ett samfund,
som just i och genom
dessa strider och för-
handlingar växte till
en universitas, en skol-
menighet, skolgille,
motsvarande handt-
verkarnes och köp-
männens gillen. Men
kanslern hade en
viss rätt till uppsikt
öfver hela detta sam-
fund. På den dubbla grundvalen af dels kapitelkanslerns uppsiktsrätt, som till-
kommit genom det kungliga privilegiet af år 1200, dels korporationen af magistrar
och scholarer, som skapats eller erkänts genom ytterligare kungliga och påfliga
privilegier, utvecklade sig under loppet af det 13:de århundradet ett system af korpora-
tioner af olika slag inom universitetet, så att detta mera liknade ett förbund
af korporationer än en enhetlig korporation. Korporationerna delade sig i tvenne
grupper: fakulteter och kollegier. Fakulteterna indelades efter de fyra vetenskaperna:
filosofi eller artes liberales, medicin, juridik och teologi. Kollegierna liknade kollegiat-
stiften vid de stora kyrkorna och utgjorde samfund för gemensamt lif och studium
^f lärde, som voro verksamma som lärare eller åhörare.
Den filosofiska fakulteten var till rangen den lägsta, emedan alla scholarer måste
börja här och äfven för det mesta här tillegnade sig de förkunskaper, som i våra
dagar meddelas på gymnasierna. Men den var den talrikaste och omfattade just den
största delen af de lifliga element, som studerade för att lefva för vetenskapen och
icke endast sökte ett lefvebröd. De fördelade sig i fyra nationer - galler, engelsmän,
Den medicinska vetenskapen i det
13:de århundradet.
Ur en afhandling om kirurgien af Roger af Parma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 22:10:23 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free