- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
334

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Början af det franska herraväldet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334
w. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
Sporrslaget vid Kortrijk
(Courtrai).
Miniatyr ur en handskrift af Grandes
chroniques de France i Petersburg.
föregångarne hade det kungliga hofvet, curia regis, varit riksregeringens medelpunkt,
dit rikets stormän plägat infinna sig; nu blefvo dessa fullständigt trängda tillbaka i
fråga om inflytande på statsärendena, och ett af konungens närmaste anhängare och
verktyg sammansatt kronråd blef riksregeringens egentliga organ. Äfven inom
konungens högsta domstol, parlamentet i Paris, som tillika var högsta instans för
hela riket, trädde baronerna som medverkande faktor i bakgrunden; prelaterna, som
till en början likaledes där haft säte och stämma, blefvo kort efter Filips död -
genom en kunglig förordning af år 1319 - rent af uteslutna; allt mer och mer
blefvo de rättslärde »legisterna», som gingo hand i hand med konungamakten, de
tongifvande inom parlamentet med afseende på inflytande och åskådningar.
Inom kronlanden tillvaratogos kronans intressen af de kungliga tjenstemän, som
hade trädt i stället för länsstatens organ; dessa tjenstemän voro dels högre, seneskalker
(sénéchaux) och baillis, dels lägre, prévöts. De skötte såväl förvaltning som rättskipning,
och äfven det högsta militära kommandot låg i deras händer. Tidt och ofta ingrepo
de äfven i jordegarnes patrimoniella domsrätt och patronatsrättigheter, och Filip
sökte på allt sätt att afhända dem deras gamla prerogativ och underkasta dem sin
maktbefogenhet. Adeln såsom stånd beröfvade monarken dess forna karaktär, i det
han gynnade upptagandet af borgerliga element. Å andra sidan utsträckte han adelns
krigsskyldighet, trädde i omedelbar förbindelse med undervasallerna, kringskar eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/2/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free