Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Efter interregnum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTER INTERREGNUM.
359
Rådhuset i Lubeck.
Efter fotografi af Neue Photogr. Gesellschaft, Steglitz-Berlin.
småvasall, som längre än ett år vistats i staden utan att oroas af sin forne herre,
behöfde för framtiden ej befara att tagas i anspråk af den senare. Väl uppstodo i
denna punkt konflikter med de store under tillämpning af rikslagstiftnmgen; men
detta hindrade icke städerna att ernå för dem egendomliga former af själfförvaltning
och att mer eller mindre fullständigt undandraga sig stadsherrens regemente.
Hvarje stad lydde nämligen närmast under en herre, egaren till marken, på hvilken
den var byggd, han må nu hafva varit konungen, en biskop eller en världslig furste.
Gynnsammast ställda voro de kungliga eller riksstäderna, hvilka i Nordtyskland
mestadels uppstått kring de kungliga pfalzborgarne, såsom Aachen, Dortmund, Goslar,
Muhlhausen och Nordhausen. Dessa och de talrika kungliga städerna i Sydtyskland
uppnådde, äfven där den högsta domsrätten stannade i händerna på en rikets
ämbetsman, under tidernas lopp en väsentligen endast af rikslagarne inskränkt
autonomi. Visserligen voro äfven deras bidrag till riket betydande, deras skatter
utgjorde under en tid, då naturahushållningen alltjämt intog ett framstående rum,
rikets betydligaste, regelbundna guldkälla.
Till de äldre riksstäderna kommo efter det staufiska husets utslocknande dettas
landtstäder i Schwaben och Franken. Äfven de större biskopsstäderna, såsom Basel,
Strassburg, Speier, Worms, Köln, Mainz, Augsburg, Konstanz, Magdeburg, undan-
drogo sig samt och synnerligen de andliga herrarnes landshöghet och intogo äfven
de en nästan själfständig ställning, De gingo väl under namnet »fristäder», men
faktiskt kommo de riksstäderna mycket nära. Däremot hafva blott mycket få af de
världsliga furstarnes städer frigjort sig från sina herrars öfverhöghet, äfven om bland
dessa många uppnådde en hög grad af kommunal själfständighet och hög blomstring.
Men resultatet af utvecklingen var, att de större och mera framstående städerna i
Tyska riket blefvo republikanska samhällen, som styrde och beskattade sig själfva,
hade egen domsrätt, eget tull- och myntväsen, ja, i viss mån drefvo egen politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
