Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Staterna på Pyreneiska halfön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
W. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
togo de senares parti och slöto inbördes en »union», omfattande alla tre rikena;
men konungen afgick med segern. Likväl tog han som en sant konstitutionell
monark ständernas rättigheter i beskydd, dem han själf högtidligen besvor och med
ed lät bekräfta af de kungliga ämbetsmännen. Öfver hufvud taget gör sig ett drag
af humanitet gällande vid handhafvandet af de offentliga angelägenheterna i Ara-
gonien; lagstiftningen var för sin tid mild och man sökte inskränka användandet
af tortyr. Bland de enskilda befolkningsklasserna hade äfven här den jordegande
adeln (ricos hombres) det öfvervägande inflytandet; konungamakten åter gynnade och
befrämjade planmässigt
grundandet af städer för
att dymedelst i det öfver-
vägande åkerbruksid-
kande landet vinna
ett ekonomiskt starkt,
på penninghushållning
grundadt element. Stä-
derna voro här absolut
själf ständiga vid hand-
hafvandet af den inre
förvaltningen; särskildt
åtnjöt Saragossa stora
friheter, men af större
betydenhet blef som sjö-
och handelsstad Barce-
lona.
I Portugal följde på
de strider, ur hvilka
konungariket framgått,
en fredligare period, som
särskildt kännetecknas
af konung Diniz’ (Dio-
nysius) långa regeringstid
(1279-1325). Hans till-
namn »den o Rättrådige»
eller den ȁkerbrukan-
de» tyder på ett fredligt,
välsignelserikt rege-
mente. I all synnerhet
lät sig Diniz angeläget
vara att afvärja påfliga
öfvergrepp, hvilka gifvit
hans företrädare mycket
att skaffa. Han före-
trädde segerrikt statsin-
tresset och sitt konunga-
rikes inre själf ständighet
och träffade anstalter till
förhindrande af det alltmer öfverhandtagande hemfallandet af jordagods under
kyrkan. Tempelherrarne sökte han skydda mot påfven Clemens V:s åtgärder och
stiftade efter dessas undergång en egen portugisisk riddarorden, Kristusorden, i
hvilken Templets ridderskap liksom firade sin återuppståndelse. Diniz tog äfven
initiativet till grundandet af en högskola; den förlades först till Lissabon (1290), men
flyttades 1308 för framtiden till Coimbra. Hand i hand med det andliga lifvets
uppblomstring gick det materiella framåtskridandet; uppodlingen af landet höjdes,
bergsbruket lemnade betydande afkastning, städerna växte och handeln tilltog. Äfven
uppkomsten af den portugisiska sjöfarten faller inom denna period. Läromästare
voro här venezianerna, som sedan omkring 1300 brukade besöka England och
Universitetet i Salamanca. Efter fotografi af J. Laurent & Co., Madrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
