Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. England och Frankrike under det 15:de århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND OCH FRANKRIKE UNDER 15:DE ÅRHUNDRADET.
427
nerade sig naturligt nog mot detta aftal; då hertigen ryckte i fält mot henne, led
han vid Wakefield nära staden York ett fullständigt nederlag, som kostade honom
själf, hans yngste son Rutland och hans svåger Salisbury lifvet (den 30 december
1460). Men det yorkska partiet var därmed ingalunda tillintetgjordt. Det bibehöll
sin ställning i södra delen af landet, och då efter de senaste händelserna en upp-
görelse i godo med motståndarne syntes utan alla utsikter, vågade det i landets huf-
vudstad, som var detsamma tillgifven, utropa den fallnes adertonårige son till konung
under namn af Edvard IV och samtidigt afsätta Henrik VI (den l mars 1461).
Visserligen måste den nye mo-
narken först hemta sin krona
från slagfältet. Redan den 28
mars kom det vid Towton till
ett afgörande slag, det största,
som detta borgarkrig ännu bevitt-
nat; mer än hundratusen man
skola hafva kämpat mot hvar-
andra. Segern tillföll åter det
yorkska partiet, och de beseg-
rades förluster voro oerhörda.
Men kriget var det oaktadt icke
slut. Stödd på Skottland och
Frankrike fortsatte drottning
Margareta ännu några år mot-
ståndet, och till och med sedan hon
14631emnat landet, inträffade med
utgångspunkt i Lancaster och
Cheshire en resning af den Röda
rosen, som icke utan ansträng-
ning nedslogs af Warwick.
Därmed syntes huset Lan-
casters roll utspelad, så mycket
mer som konung Henrik VI på
nytt råkade i motståndarnes våld
och inspärrades i Towerii. Men
oenighet bland segrarne själfva
gaf ny näring åt dess förhopp-
ningar. Elisabeth Woodeville,
änka efter en af Lancasters parti-
gängare, hade till den grad fångat
den unge konungen med sina
behag, att han icke blott för-
mälde sig med henne, utan äfveii TT ,. .. , , "" " "..
öfverhopade hennes anhöriga ,Hertlf Karl **? ?JarfJe J5!? Tsamman-
och vänner med gods och nåde- komsten med kejsar Fredrik III i Tner
i .., o ,. .... i Titelminiatyr till en förordning af hertigen ur en
Vedermalen pä ett Satt, SOm kom i British Museum i London befintlig handskrift.
hans gamla partivänner att draga
sig tillbaka från honom. Till och med konungens närmaste broder, hertig Georg af
Clarence, hvilken Warwick förmält med sin äldre dotter, gjorde gemensam sak
med den senare (1469), som äfven i politiska frågor såg sig tillbakasatt af Edvard.
-Vid samma tid utbröt i norra delen af landet ett uppror, som snart antog farliga
dimensioner. Konungen var hjälplös, han såg sig i Warwicks våld och måste
gå in på dennes fordringar. Men sedan Edvard segerrikt undertryckt ett nytt
uppror, som utbrutit i Lincoln, fick han så fullständigt öfverhand, att Warwick
och Clarence måste fly till Frankrike. Med understöd af Ludvig XI förberedde
de där en invasion i England; Ludvig förmedlade äfven ett fördrag mellan
Warwick och drottning Margareta, som tillförsäkrade tronen åt Henrik VI och tron-
följden åt dennes son Edvard, hvilken skulle ingå äktenskap med en dotter till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
