- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
512

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Undervisning och vetenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

512 W. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
antal magistrar och scholarer, som icke tillhörde någon orden; de hade här tillgång
till böcker och tillhöllos att föra ett regelbundet lif. Den mest betydande af dessa
stiftelser förestods af domherren Robert de Sorbon (1257), och till denna stiftelse leder
det s. k. Sorbonne sitt ursprung tillbaka. Den omfattade 36 socii, hvilka afslutat
sina studier inom artistfakulteten genom afläggande af magisterexamen, och som nu
studerade vidare i den teologiska fakulteten för att äfven där taga en grad. Denna
stiftelse uppnådde under tidernas lopp ett vetenskapligt världsrykte, och dess magistrar
utgjorde ett slags lärd skiljedomstol för svåra teologiska frågor, hvilka från alla
land bragtes inför dess forum. I lärosalarne i Sorbonne höllos i allt större omfattning
öfningar och disputationer, ja Sorbonne blef slutligen den förnämsta skådeplatsen
för den teologiska fakultetens verksamhet. Efter dess mönster inrättades äfven andra
stiftelser, och de offentliga lektionerna ersattes alltmer af undervisningen i kolle-
gierna, dit äfven docenterna brukade öfverflytta.
Näst efter högskolan, i Paris var universitetet i Bologna det berömdaste under
medeltiden. Detta har emellertid en väsentligen annan karaktär. Kring några rätts-
lärda män bildade sig här på 1100-talet alldeles spontant och fullständigt oberoende
af det kyrkliga skolväsendet en sammanslutning af lärare och lärjungar, hvilken
genom ett privilegium af kejsar Fredrik I af år 1158 kom i åtnjutande af särskilda
friheter. De studerande sönderföllo i tvenne »nationer», citramontanernas (italienar-
nes) och ultramontanernas (utländingarnes), af hvilka hvar och en förestods af en
vald rektor. Denne utöfvade såväl kriminell som civil domsrätt öfver universitetets
medlemmar, lärare som lärjungar. Till skillnad från Paris, där särskild artistfakul-
tetens scholarer ofta befunno sig i gossåldern eller den tidigaste ynglingaåldern,
voro de studerande i Bologna till öfvervägande antalet äldre, andliga och världsliga
herrar. Den uppväxande högskolans fria ställning blef år 1219 såtillvida inskränkt
som påfven Honorius III åt ärkediakonen af Bologna uppdrog den inspektionsplikt,
som i Paris redan från början utöfvats af kanslern. Dittills hade uppställandet af
läroplanen, examina och promotioner uteslutande legat i händerna på doktors-
kollegiet. Under loppet af 1200-talet utvidgades universitetet med en artistfakultet,
som här äfven omfattade den medicinska fakulteten; en teologisk fakultet kom icke
till stånd förrän år 1360.
Från Bologna leder ett annat, sedermera vida berömdt universitet sitt ursprung,
nämligen det i Padua. Det uppstod år 1222 till följd af den omständigheten, att en
del af de bolognesiska scholarerna utvandrade till den norditalienska staden. Redan
några få år senare finna vi den nya högskolan i full blomstring med professorer i
både den kanoniska och romerska rätten, omgifna af ett betydande antal lärjungar.
Äfven den äldsta af alla Västerlandets högskolor anträffa vi i Italien. Sätet för
densamma var staden Salerno, men dess ursprung är höljdt i ett ogenomträngligt
mörker. Säkert är endast, att skolan i Salerno redan på 1000-talet åtnjöt ett stort
anseende som härd för det medicinska vetenskapen. Sedermera egnade Fredrik II
i sin lagstiftning för det syditalienska riket af år 1231 äfVen Salerno sin uppmärk-
samhet och fastställde bl. a., att inom hans stater ingen annorstädes än där finge
föreläsa öfver medicin och kirurgi. Men sedan århundradets midt uppträdde det af
konung Manfred återupprättade universitetet i Neapel äfven på medicinskt område
som konkurrent till Salerno, hvars högskola till följd häraf icke längre kunde bibe-
hålla sin höga ståndpunkt.
Ännu en medicinsk högskola är af mycket gammalt ursprung, nämligen den i
Montpellier; redan 1137 omtalas där lärda utöfvare af läkaryrket. Mot slutet af
århundradet omnämnas äfven jurister i Montpellier, och högskolan åtnjöt under
hela medeltiden ett stort anseende inom dessa båda lärofack. Däremot uppnådde
artistfakulteten icke någon blomstring, och teologien infördes först 1421 af påfven
Martin V.
Å andra sidan voro Englands båda högskolor, i Oxford och Cambridge, redan
tidigt af stor betydelse för de teologiska studierna. Högskolan i Oxford är den
äldre och blomstrade redan på 1100-talet samt tillhör äfven det ringa antal univer-
sitet, vid hvilka redan på 1200-talet meddelades undervisning i alla den tiden före-
kommande läroämnen. Dess egentliga blomstringsperiod, icke minst hvad teologien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:38:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free