- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
532

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Den gotiska konsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

532 W. FRIEDENSBURG, MEDELTIDENS SLUT.
polygona koret, till h vilket dessutom ofta en kapellkrans ansluter sig. I det koret
sålunda indrages i hvalfsystemet, försvinner absiden i dess tidigare form af en half-
cirkel, som afslutade långskeppet. Åfven kryptan bortfaller, hvarför koret icke
längre behöfver höjas och perspektivet ingenstädes brytes. Tvärskeppet göres vanligen
bredare än förr och förses med sidoskepp, långskeppet räknar tre eller fem skepp.
På hufvudskeppets västra fasad liksom på tvärskeppens kortväggar höja sig rikt
utsmyckade portaler, som i likhet med fönstren flankeras af pelare med spetsbågar
och krönas af vimperger. Gafvelfältet utfylles af reliefer och öfver hufvudportalen
anbringas ett rosettfönster. Tornen resa sig i flera, fyrkantiga våningar, ur hvilkas
massa uppåt afsmalnande sträfpelare framträda, hvilka upptill afslutas af småtorn
och fialer. Tornets öfversta afsats är åttkantig och krönes af den likaledes åttkantiga
tornspiran af genombrutet murverk, högst uppe försedd med en korsblomma.
Liksom tornet kraftigt sträfvar mot höjden, så kännetecknas gotikens väsen öfver
hufvud genom denna dragning uppåt; i helheten och detaljen är den vertikala linien
förhärskande, den tunga massan synes löst ur materiens band, och allt lyfter sinnet
i andakt mot höjden.
Gotiken kom tidigast till genombrott i Frankrike, i Isle de France och angrän-
sande landskap, äfven om de första ansatserna till den nya stilen äro att söka i de
burgundiska landen och Normandie, bland hvilkas befolkning det germanska
elementet ännu spelade en roll. Byggnader från 1100-talet, sådana som katedralen
i Noyon, S:t Rémy i Reims och Notre-Dame i Chalon beteckna genombrottsskedet.
Som det första byggnadsverket i utbildad gotisk stil gäller S:t Denis i Paris, en
ombyggnad af de franska konungarnes gamla griftkyrka, uppförd af abboten Suger,
konung Ludvig VI:s och Ludvig VII:s andlige minister, och invigd 1144. Men den
franska gotikens ädelsten är Ludvig IX:s hundra år senare uppförda heliga kapell
på justitiepalatsets gård. Det består af ett lägre, treskeppigt underkapell och ett rikt
utsmyckadt öfverkapell, som utmärker sig lika mycket genom de ädlaste proportioner
som härligt mas verk, glänsande ornamentering och rik färgprakt. Härtill komma
talrika katedraler i provinsernas större städer. De i Soissons, Chartres och Le Mans
uppvisa ännu i romansk stil hållna partier, helt gotiska äro däremot katedralerna i
Reims (sedan 1213) och Amiens (sedan 1218). I södra Frankrike äro katedralerna
i Narbonne, Béziers och Clermont jämte andra värdiga representanter. Alla dessa
byggnader samt ett litet antal smärre kyrkor, salkyrkor och kapitelsalar tillhöra
1200-talet och visa liksom det lilla slottskapellet S:t Germain en Laye de gotiska
byggnadsformerna tillämpade på enklare rumsförhållanden. De beteckna höjdpunkten
af den franska gotiken, och redan vid början af 1300-talet förebådas en tillbaka-
gång genom vissa öfverdrifter i stilen. Kyrkorna anläggas efter sådana jättelika
proportioner, att det blef omöjligt att uppnå enhetlighet i utförandet, som kräfde år
och årtionden. En tendens till förkonstling gjorde sig i allt större omfattning gällande,
hvalfkonstruktionerna blefvo alltmer fantastiska, ornamenten alltmer godtyckliga.
Rosverkets klöfverbladsornament upplöstes i formlösa flamm- eller fiskblåsliknande
mönster (style ftamboyant), originaliteten i uppfinningen och förmågan att organiskt
utveckla motiven går förlorad.
Emellertid hade den nya stilen redan utbredt sig från sitt hemland till det öfriga
Västerlandet. På den pyreneiska halföns mark, som afvunnits profetens anhängare,
uppstodo redan tidigt gotiska kyrkobyggnader, i hufvudsak efter franska förebilder,
så t. ex. S. Maria de Regla i Leon, katedralen i Burgos och den i stället för en
moské år 1227 grundade katedralen i Toledo. I Aragonien påbörjades vid slutet af
1200-talet byggandet af en gotisk katedral i Barcelona, och vid samma tid fick
Portugals hufvudstad Lissabon en gotisk hufvudkyrka. Anmärkningsvärd är hos
alla dessa kyrkor den stora rikedomen på kapell, hvilka ofta erforo en själfständigare
behandling än sina franska mönster.
I Flandern påträffa vi gotiska kyrkobyggnader först på 1300- och 1400-talen,
såsom S:t Gudula i Brussel, S:t Rombaud i Mecheln, och den imposanta, sjuskeppiga
domen i Antwerpen, som påbörjades omkring 1350, men fullbordades först året efter
det Luther uppspikat sina teser.
Till England fördes gotiken af en fransk byggmästare, Wilhelm från Sens. Åren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free