Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Magnus Eriksson och Valdemar Atterdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAGNUS ERIKSSON OCH VALDEMAR ATTERDAG.
571
och i det stora hela följt de regeringsgrundsatser, som gjordes gällande i rådskret-
sen. Under dess medverkan reglerades förhållandet till Skåne 1340 och kom upp-
görelse med konung Valdemar till stånd 1343. Då drotsen Gregers Magnusson redan
efter ett år afgick och fullmakt utfärdades för efterträdaren Nils Åbjörnsson att med
konungens råd handhafva borgar och fästen, sakören, kronogods och domar utan
några som helst omkostnader och efterräkningar i tjeiisten, åberopar konungen »sina
älskade rådgifvares enstämmiga tillstyrkan» och likaledes i 1346 års förordning om
skattenämnder, som
Bengt Magnusson i
Östergötland. Vid
omkring 40 års ålder
företog hon med sin
man, lagmannen Ulf
Gudmarsson (Lejon) i
Närke en vallfärd till
Santiago de Compos-
tela, sedan hon förut
blifvit moder till åtta
barn, och greps där-
under och i synner-
het efter mannens
död 1344 af den reli-
giösa extasen. De
visioner, som därvid
hemsökte henne, upp-
fattades af henne själf
och af många i hennes
omgifning som gu-
domliga uppenbarel-
ser, och äfven konung
Magnus drogs för en
tid in under hennes
inflytande, då jungfru
Maria »tog honom till
son, åstundande att
göra af honom sin
örlogsman till Guds
heder». Under denna
väckelsetid förmåd-
des han under med-
verkan af drottningen,
som enligt Brigittas
förmodan ej ville
hafva flere barnsäng-
ar, att åtminstone
för en tid egna sig
åt »renlefnad» enligt
den tidens föreställningssätt och* bryta sitt rätta hjonelag. Först sedan Bengt
Algotsson (Lejon) blifvit upphöjd öfver alla gamla rådgifvare och gjorts till verktyg
för en omfattande reduktion, synes därigenom det »tillfälle till baktalan» hafva
yppats, hvarom Brigitta vittnar. Lika litet som historien nu tecknar Johan Gyllen-
stjerna som en lönnmördare, fast samtida hade mycket att därom förtälja, lika
litet afseende fäster den vid dessa och dylika historier om hertig Bengt och
konung Magnus, som lemna, om de i det hela hvila på något faktiskt underlag,
långt säkrare besked om lif och lefverne i svenska kloster och biskopsgårdar än vid
den svenske konungens hof. Af än större betydelse blef en förskrifning 1346 på
storartade donationer i gods och penningar från bägge rikena till Brigittas tilltänkta
sedan med någon för-
ändring ingick i lands-
lagen, sina »förnäm-
ligare rådgifvares en-
stämmiga tillstyr-
kan». På de världs-
liga rådsherrarnes
tillstyrkan torde han
ock hafva anbefallt
den undersökning af
kyrkans gods och fri-
heter, som 1341 för-
anledde upprättandet
af ett register, hvilket
för Uppsala stift ännu
finnes i behåll. Det
stämde i allt fall öfve-
rens med de världs-
liga stormännens poli-
tik från Torgils Knuts-
sons dagar att söka
förbättra statens af-
färer genom inskränk-
ning af sådana fri-
heter, som icke gåfvo
vederlag i direkt %
statstjenst.
Vid brytningstiden
i konung Magnus’
regering framträder i
händelsernas för-
grund den heliga Bri-
gitta, dotter till den
rike och högättade
Upplandslagmannen
Birger Persson och
hans hustru, dotter
till Folkungen lagman
Den heliga Brigitta.
Träskulptur i Vadstena klosterkyrka. Efter fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
