- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
643

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Polen under Piasterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


POLEN UNDER PIASTERNA

Jämt hundra år senare än öfver Ryssland börjar historiens ljus också
att falla öfver Polen. Splittringen i stammar var här knappast så långt
gången som i Västern. Namnet »slättfolket», polaner, tillhörde stammen vid Warlhe
med borgarne Posen, Gnesen och Kruschwitz. Åt öster vid Weichsel bodde masovier
(masurer, en af deras kretsborgar var Warschau); åt söder mot Weichsels öfre lopp
»Weichselfolket» med borgarne Krakau och Sendomir. I nordväst gränsade därtill
det sedan s. k. Schlesien, hvilket namn ursprungligen blott tillhör den mellersta
delen, trakten omkring Breslau. Här kommo polackarne i beröring med lausitzer
och lutitzer, genomgående fientlig i synnerhet med de^sistnämnde, som voro polac-
karnes bittra fiender, redan innan dessa voro kristna.
Nationens samling utgick från nordväst, från Stör-Polen, såsom det sedan kallades
i motsats till det senare förvärfvade Lill-Polen, d. v. s. landet kring Krakau och
Sendomir, och samlingen skedde genom »Piasterna» från borgen Gnesen, som har
den passande betydelsen »näste».
Piasternas härkomst från bönder, som är än mera tvifvelaktig än Przemyslidernas,
stod i skarpaste motsats till deras oinskränkta makt, som är dubbelt märklig, om
man jämför den med de samtidiga förhållandena hos deras närmaste grannar, t. ex.
lutitzerna. Senare gick ju denna makt förlorad till adeln, det enda »ståndet» i Polen;
denna visar nu drag, som väsentligt skilja den från den europeiska. Den betraktar
sig som blodsförvant inbördes, är ingen tjensteadel, därför känner den och tål icke
några grader (baroner o. d.), icke särskilda utmärkelser (titlar, ordnar o. d.), icke
ämbetens och värdighelers ärftlighet. Den synes hafva utgått från stammarnes
yrkeskrigare, till hvilka bestämda områden med deras åkerbrukande befolkning
anvisades såsom underhåll. Äfven furstens absoluta makt har vuxit upp i och genom
kriget. Den förste historiske Plasten är Mieschka (på polska eg. Mieszko, 962 - 992), och
säkra uppgifter från hans tid visa oss i Polen samma hufvudsakliga samhällstyp som i
Ryssland 100 år tidigare: en vid furstens person helt och hållet bunden stam af edsvurna
krigare, som behärskar den arbetande befolkningen och sörjer för dess försvar, en
handelsväg öfver Krakau till Prag, där svenska och slaviska köpmän mötas med
judar och turkar och mot slafvar och skinnvaror tyllbyta sig Söderns alster och silfver-
mynt. Det kan icke gärna vara något tvifvel om, att äfven delta samhälle är upp-
byggdt af skandinaver, och att den förste Piasten varit af skandinavisk ätt. Möjligen
var han närmast kommen från Ryssland och son till Olgas, Svjatoslavs och Jaro-
polks härförare Svjenald. Det torde ock vara om honom, som de isländska sagorna
bevarat förvirrade minnen i den mäktige »bonden» och härföraren Skoglar Toste,
som uppgifves genom sin dotter Sigrid Storråda hafva varit svärfader både till Erik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free