- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
645

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Polen under Piasterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLEN UNDER PIASTERNA.
645
drifven, och brodern Wladyslaw-Herman upphöjdes på tronen till en lekboll för rivali-
serande herrar. Först Boleslaw III, den Snedmynte, en rastlös krigare, ökade åter
Polens anseende, men lyckan var icke mera Plasterna huld, ty vinsten stod icke i
rimligt förhållande till de glänsande segrarne. Han förnyade icke kröningen och i
slutet af sin regering erkände han sitt beroende af Tyskland (1135) och förband sig
att erlägga tribut. I öster försvagade han sin ställning genom att indraga Ungern i
strider om de västryska furstendömena. Men den största olyckan bragte dock hans
stora barnskara öfver landet.
Polen var Plasternas stora jordagods; efter slavisk arfsrätt, för hvilken majorat
och dylika uteslutningar af yngre män voro främmande, hade alla söner lika rätt,
och därför måste landet så vidt möjligt delas lika mellan flere söner. Till besitt-
ningen af Krakau var »senioratet»^knutet, men det blef icke förbehållet en viss linie;
därmed gjordes släkt-
fejderna permanenta. Ett
sådant skapande af oaf-
hängiga provinser stärkte
otillbörligt adelns och det
andliga ståndets betydel-
se, gjorde furstarne bero-
ende af sina tjenstemäns
goda vilja, och snart
skulle prästerna skaffa
sig en befrielse (immuni-
tet) från statsbördorna,
som sedan blef en före-
bild för adeln.
De stridigheter, som
Boleslaw Illrs tronföljds-
ordning bort förebygga,
utbröto också mycket
snart.
Oupphörliga nya del-
ningar och strider utfylla
därför också Polens hi-
storia under 12:te och
13:deårhundradena; men
under denna tid förbe-
Den polske gränshertigen
Konrads af Masovien’ sigill.
reddes långsamt ett om-
slag, som gaf det inre
och yttre lifvet nya drag.
Framför allt ändrades
landets kultur. Genom
kristendomens införande
966 blef till en början
det gammalslaviska lef-
nadssättet föga föränd-
radt. Stiften voro här
större än annorstädes
hela konungariken (t. ex.
Krakau stift) och de
andliga tjenarne tunn-
sådda i förhållande där-
till; den inhemska re-
kryteringen gick ytterst
långsamt, de första
biskoparne, abboterna,
ja till och med munkar-
ne, voro främlingar.
Huru föga detta andliga
stånd besjälades af kri-
stendomens anda, visade
dess liknöjdhet gentemot
Den underlåtenhetssynden
hednamissionen, som dock bjöds dem för egna dörrar,
i Pommern och Preussen fingo folk och stat dyrt betala.
Särskildt ödesdiger för Polen blef händelsernas gång i missionsområdet Preussen.
Preussarne voro ojämförligt mera hårdnackade i sin hedendom än pomrarne. De
voro visserligen söndersplittrade i en hel rad territorier, inom hvilka särskilda höf-
dingar eller blott byarnes äldste voro de ledande, men folket utmärkte sig genom
sin vilda tapperhet, visserligen också genom sin mänsklighet - de voro de enda i
Europa, som icke tillämpade någon »strandrätt». De oroade icke sina grannar, redan
deras författning, d. v. s. bristen på hvarje organisation, gjorde för dem allt aggres-
sivt uppträdande omöjligt, men den europeiska kristenheten tålde icke i sin närhet
eller midt ibland sig några hedningar. Också började missionen redan 997 (Adal-
bert, sedan skyddspatron för domen i Köhigsberg) och 1009 (Bruno från Querfurt).
Men de följande 200 åren bragte endast spridda polska krigståg.
Då kom den polske gränshertigen Konrad af Masovien på den för honom och
Polen ödesdigra tanken att genom afträdelse af land och höghetsrättigheter skapa
en orden, som gjorde till sin uppgift att ständigt bekämpa hedningarne och om-
vända dem till kristendomen. Hvarför skulle icke han hafva i sitt land det, som
utgjorde Västerlandets stolthet, en militia Christi? Ett exempel hade han för ögonen
i Livland. Visserligen hotades Polen alls icke af någon fara från Preussen, ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free