- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
651

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Polen under Piasterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POLEN UNDER PIASTERNA. 651
Att upprätta ordningen, utveckla handeln och gifva vetandet ett säte i landet, det
var de uppgifter, som han bäst löste. Han gaf landet dess första allmänna lag
(1368), inrättade under ledning af skattmästaren, kanslern och hofmarskalken ett
råd af landets mest bemärkta eller dugliga män, gjorde starosterna till provinsernas
ståthållare, hvilka kommenderade krigsmakten och svarade för ordning och säkerhet.
Mot de tyska borgerskapet var konungen icke obenägen, men han gjorde slut
på allt vädjande till utländska domstolar och gaf judarne en fristad i Polen. De
lydde direkt under konungen och hans palatiner och kommo att spela en betydande
roll i Polens ekonomiska och sociala lif.
Af ven landets militära hjälpkällor blefvo bättre ordnade. Krigstjensten blef ej
längre bunden vid adelns personer utan vid godsen. Därför måste andliga inne-
hafvare nu sätta ställföreträdare.
Skolor anlades, många plockar studerade i Paris, Bologna och Prag, och Kasimir
erhöll Urbans V:s auktorisatioii att upprätta ett generalstudium i Krakau, dock med
uteslutande af den teologiska fakulteten. Denna inskränkning torde hafva föranledt,
att universitetet icke rätt fyllde sin uppgift och under den följande inre förvirringen
alldeles upphörde.
Kasimir förde Polen in i folkens råd, och ur hans skola utgingo män, som kunde
fatta och utföra stora planer. De stores ofta hänsynslösa egennytta var parad med
energi och kärlek till Polens storhet och ära; lika litet som konungen själf hade de
för freden i Kalisz förgätit Pommerellen och Tyska orden. Den slutliga upp-
görelsen måste komma, men man skulle vara väl beredd. Nu hade Kasimir ingen
manlig arfvinge. För de stora planerna passade icke valet af en af de masoviska
Piasterna, som antagit böhmisk länshöghet i stället för polsk, därför fann konungens
gamla bestämmelse, att Ludvig af Anjou, som nu var konung i Ungern, också skulle
vara konung i Polen, en liflig anslutning i synnerhet hos Lillpolens magnater. Man
väntade af honom Pommerellens återeröfring, och än mera lockande var en annan utsikt.
Den nye konungen, Piastens systerson, var en främling och för en sådan
kunde man sätta sina villkor. Redan 1355 lofvade Ludvig högtidligen att akta
alla rättigheter, att icke pålägga nya skatter och att föra krig utom landets gränser
på sin egen bekostnad. Äfven konung Ludvig saknade manliga arfvingar, och erkän-
nandet af döttrarnes arfsrätt kunde ej utverkas utan nya eftergifter. När den siste
Piast-konungen dött (1370), blef visserligen besvikenheten stor i Polen öfver det
ungerska regementet. Ludvig undvek personligen Polen, hvars luft icke behagade
honom, insatte i Halicz sina ungrare för att införlifva det med Ungern och öfverlät
regeringen i Krakau åt sin moder, Dvärgens dotter, som regentinna men i själfva
verket åt magnaterna, hvilka så hänsynslöst begagnade sin ställning, att det snart
kom till inbördes krig. I trots af regeringens snart framträdande skuggsidor läto
magnaterna förmå sig att för priset af Kaschauprivilegierna (1373) såsom tronarfvinge
erkänna Ludvigs dotter Maria, som sedan blef gift med Luxemburgaren Sigmund.
Dessa privilegier utgöra den sorgliga inledningen till den långa raden af Polens
pacta conventa. Adeln befriades från alla förpliktelser till staten utom skyldigheten
att afvärja fientligt anfall, hålla borgarne i stånd och betala en fast, ytterligt obetydlig
afgift för hvarje gård. Samma låga ränta tillförsäkrades prästerskapet. Oafsedt
inkomsterna för kronogodsen, tullar o. d. var konungen nu inskränkt till denna
afgift och för hvarje större behof beroende af adelns goda vilja, som måste köpas
med nya eftergifter. I stället för den jämvikt, som Kasimir upprättat mellan konunga-
makten och herremakten, blef det ett gifvet öfvertag för magnaterna, som delade
statens ämbeten sig emellan och slogos om dem. 1382 skickade Ludvig Maria och
Sigmund till Polen, men när han samma år dog, reste sig väpnadt motstånd mot
den hatade Luxemburgaren. Redan syntes Anjou-prinsessans arfsföljd uppgifven och
den allmänna opinionen uttalade sig alltmera högljudt för valet af en masovisk Piast,
då drottningen-modren befriade polackarne från deras lydnadsplikt mot Maria och
tillkännagaf den yngre dottern Hedvigs snara ankomst, ty man fordrade ovillkorligen,
att den blifvande drottningen ständigt skulle hafva sitt residens i Polen. Slutligen
kom Hedvig till Krakau och blef där krönt 1384.
Hon hade redan i barndomen blifvit af fadern förlofvad med Wilhelm af Österrike,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 22:10:23 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/2/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free