Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Slaverna i Södern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
678
A. BRtfCKNER, SLAVERNAS INTRÄDE I VÄRLDSHISTORIEN.
Grekiske kejsaren hade i 8:de århundradet förlagt paulicianer från Mindre Asien,
d. Y. s. manicheiska kättare, som gräns väktare mot bulgarerna, och läran vann ut-
bredning ibland desse jämsides med kristendomen men tog i synnerhet fart under
Peters tid genom prästen Jeremias Bogomil (d. v. s. Guds vän), efter hvilken sekten
fått namnet bogomiler. Den slaviska hedendomen, som också hyllade läran om
goda, välvilliga andar och onda eller fördärfliga, hade ett visst släkttycke med den
orientaliska dualismen, och bulgarerna kände sig dragna till Bogomils allvarliga
person och demokratiska lära,
som fördömde hierarkien, bil-
derna, kriget, processerna och
dagsverksskyldigheten till her-
rarne. Den lemnade den
stora mängden åt dess vanor
men fordrade af de »utvalde»
kyskhet, vegetarianism och
uppgifvande af allt slags för-
värf. De skulle lefva af all-
mosor och vandra omkring
för att undervisa i den rena
läran och förlika tvister. De
fridsamma, bedjande, an-
språkslöst klädda och rättfär-
diga pilgrimerna gjorde ett
djupt intryck på slaverna och
vunno äfven anhängare bland
grekerna, som förde läran till
södra Italien, hvarifrån den
spriddes öfver Lombardiet till
Frankrike [albigenser, boni
homines, katharoi (kättare),
patarener efter en förstad till
Milano, grått folk, manicheer,
bulgarer, hvaraf det franska
skymfordet bougre]. Namnen
växlade liksom försöken att
anpassa sig efter den här-
skande läran, det sistnämnda
utan framgång. Hetsiga för-
följelser i Bulgarien och Ser-
bien utrotade skenbart kät-
teriet, men bogomilen fogade
sig blott till det yttre och blef
i grund och botten sin gamla
lära trogen.
Bulgariens svaghet lockade grekerna att söka återvinna hvad de förlorat. Då kejsar
Nikephorus måste föra krig i Syrien, värfvade han mot dryg betalning ryssarnes vilda
härskare Svjatoslav att kufva Bulgarien 968. Svjatoslav eröfrade i första anloppet
Bulgarien ända till Balkan men fann sig så väl vid Donau, att han ville afstå från
sitt oansenliga Kiev. Snart visade han sig i Thracien och hotade Konstantinopel.
Först kejsar Tzimiskes lyckades besegra honom och efter en belägring i Silistria
tvinga honom till återtåg, östbulgarien förblef nu i byzantinernas händer, och efter
långvariga strider mot tsar Samuel lyckades Basilius II, »Bulgardödaren», att också
eröfra Västbulgarien (1014-1018).
Grekernas herradöme med deras årligen växlande strategers och uppbördsmäns
utpressningar tryckte tungt på Bulgarien, som också oroades af petjenegernas och
efter 1065 af polovtsernas förödande infall från norr. Det kom flere gånger till res-
ningar, men grekerna lyckades slå ned dem under sina kraftiga komneniska kejsare.
Rytterifäktning mellan bulgarer och ryssar i 10:de årh.
Miniatyr ur en slavisk handskrift i Vatikanska biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
