- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
679

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Slaverna i Södern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLAVERNA.II SÖDERN.
679
\ N A ’ ’ - ,->H- -*’-; *
;r»^
. :
Byzantinsk kejsare mottager en bulgarisk beskickning.
Miniatyr ur en samlida byzantinsk handskrift.
Emellertid växte förvirringen. Från söder trängde normanderna in och grundade till
och med under Bohemund ett herradöme i Epirus, som sträckte sig till Värdar.
Ungrarne fejdade i norr, och Serbien började utvidga sin makt. Kejsar Manuels
död (1180) och de tronstrider, som nu upplågade, gåfvo signalen till en ny resning,
som 1185 slutade med grekernas utdrifvande och upprättandet af det andra bulgariska
eller kanske snarare det nya valakisk-bulgariska riket.
I 12:te århundradet hade valakerna i Balkan och Mesien så förökats, att en
samtida historisk författare, den grekiske statsmannen Niketas, uppgifver, att inne-
byggarne förr voro mesier men nu äro valaker. Från valaker utgick också den
nya resningen, och de tre bröder, som inledde en ny period af själfständighet och
efter hvarandra blefvo tsarer, voro valaker och slogo omväxlande mynt af sin här-
komst från romarne och från det gamla Bulgariens tsarer. Den yngste af bröderna,
Johannitsa, blef erkänd af Innocentius III som dominus Blacorum et Bulgarorum
samt krönt af hans legat i Tirnovo 1204. Genom sin grymhet ett motstycke till
Basilius II, »Bulgardödaren», förde han ett utrotningskrig mot grekerna, sålunda
ökade »Grekdödaren» hatet mellan slaver och greker och beredde väg för turkarnes
herravälde. Som de flesta af undersåtarne voro bulgarer, blef dynastien snart bul-
gariserad. Det andra bulgariska riket uppnådde dock hvarken i politiskt eller kul-
turellt afséende det gamlas betydelse. Dynastierna växlade i rask följd. Tronpreten-
denternas fejder, rivaliteten med Serbien, ofruktbara angrepp mot söder och styckningar
af landet uppfyllde dess historia. I Viddin vid Donau uppstod ett eget despotat, som
höll sig oberoende af tsardömet i Tirnovo. Oberoende blef ock despoten Dobrotitsch
i landet mellan Donau och hafvet, som ännu bär namnet Dobrudscha efter honom.
Bulgarien själft kom tidvis i beroende af Serbien. Den nya fienden, turkarne, fann
söndrade motståndare, som hatade hvarandra, och förgäfves manade ropande röster
till enig samverkan, medan det ännu var tid. Så blef Bulgariens lott snart afgjord;
mindre hedersamt har ingen annan balkanstat blifvit turkarnes byte. Murad I er-
öfrade 1363 Filippopel; bulgarerna i omgifningen gjorde honom nu krigstjenst som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:07:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/2/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free