Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
historia utspelats, nämligen Västasien och nordöstra delen af Afrika. Detta område,
som sträcker sig öfver ungefär 18 grader long. och 9 grader lat., ar af naturen synnerligen
lämpligt för bosättning, då det har jämförelsevis gynnsamma bevattningsförhållanden
och skarpt markerade naturliga gränser, bestående af berg och stepper. Egypten med
sin Nilflod, som gifver det dess sagolika fruktbarhet, med sin landförbindelse med Syrien
och Palestina, dit en farbar handelsväg lätt kunde anordnas, och med sina förutsätt-
ningar för en liflig kustfart, hvars utveckling dessutom befordrades af gynnsamma
atmosfäriska strömningar! Främre Asien med sitt stora af Eufrat och Tigris genom-
flutna lågland, hvars norra hälft utgöres af det egentliga Mesopotamien, som i en
halfcirkel i norr och öster begränsas af mäktiga berg och i söder af öknen; och sa slut-
ligen väster om Eufrat det _^_^^^_
utgräfningarne tyckes det
vara omöjligt för forsk-
ningen att komma åt nå-
gon s. k. »urtid», i synner-
het i Egypten. Men äfven
i Västasien föreligger i de
äldsta skeden man lyckats
nå fram till, en hög och
fullt utvecklad kultur.
Denna kultur skulle alltså
likaväl kunna beteckna
höjdpunkten af en enda
civilisationskurva som den
sista men därför icke nöd-
vändigt den högsta våg-
kammen på en kultur-
ström, som under århund-
raden, ja, årtusenden varit
i stigande. För bestäm-
ningen af denna utveck-
lings stadier finns ingen
måttstock, enar den världs-
historia, som hvilar på
skriftliga urkunder, icke
erbjuder något jämförelse-
material. Betrakta vi åter
rummet, skådeplatsen för detta händelseförlopp, sa erbjuda sig en del analogier, som
med nödvändighet leda oss till det antagandet, att det ar fråga om förskjutningar af
större folkgrupper eller - med andra ord - att folkvandringar måste hafva egt rum.
Tillkomsten och utvecklingen af de etnografiska förhållanden och tillstånd, som
framträda i västra Asien under den äldsta åtkomliga perioden, kunna icke på ett tillfreds-
ställande sätt förklaras genom föreställningen om en enstaka, väldig folkvandring. Man
måste tvärtom antaga flere olika folkförskjutningar, som pågått antingen med vissa
afbrott och inskränkningar i tid och rum eller utan afbrott och successivt. Det visar
sig, att hela det senare Babylonien och Assyrien en gång varit bebodt af ett stort
kulturfolk, sumererna (såsom de kallas på minnesmärkena). Man behöfver endast flyktigt
betrakta detta folks bildhuggeriarbeten och jämföra dem med senare semitiska minnes-
märken for att inse, att de båda människoraserna voro i grunden olika. Sumererna
voro säkerligen inga semiter. Längre an till denna slutsats har den jämförande språk-
forskningen trots ifrigt bemödande hittills icke kommit. Några forskare hafva visserligen
till jämförelse dragit fram de fornturkiska språken, andra åter de indokinesiska.
Men något bevis för en verklig släktskap mellan sumeriskan och något annat närmare
kändt språk hafva de icke kunnat framlägga. Dock kan man redan nu af de nämnda
språkhistoriska undersökningarne draga den slutsatsen, att sumererna, hvilka näppe-
ligen utgjort urinvånarne i Västasien, i förhistorisk tid invandrat österifrån, från det
vidsträckta Centralasiens outtömliga folkreservoir, till Eufrat- och Tigrisdalens fruktbara
vidsträckta syriska öken-
landet, som vid Medelhaf-
vet aflöses af kustområdets
kalkberg! För uppkom-
sten och underhållet af
större folkmassor var väl
detta kustland föga lämp-
ligt och sa ännu mindre
det vegetationsfattiga om-
rådet där bakom, hvars få
och korta vattendrag på
sin höjd kunde möjliggöra
små och spridda bosätt-
ningar. Endast i Egypten
och omkring Eufrat och
Tigris synas de fysisk-
geografiska förhållandena
hafva varit lämpade för
upptagande och härberge-
rande af en invandring
i stor stil. Men frågan,
på hvad sätt dessa båda
land ursprungligen blefvo
befolkade, kan icke besva-
ras. Ännu efter de senaste
Semitisk typ.
Hufvud af en bevingad tjur från Assyrien.
Originalet i British Museum i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
