Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 1. Babylonien före Hammu-rabi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
uppgift, som den siste baby-
loniske konungen Nabonid
(555-539 f. Kr.) lemnar i en
tempelinskrift och enligt
hvilken en gammal och
särdeles berömd härskare i
Akkad vid namn Sargani-
sarri (vanligen kallad Sargon
I), skulle hafva regerat om-
kring ar 3,800. Trots denna
osäkerhet i fråga om den
exakta dateringen af dessa
forntida härskare ar det
emellertid sannolikt, att
och prästfurstarne i Lagas
och Gishu. Den nämnde
Sargon I får sin särskilda
betydelse därigenom, att
det synes hafva varit under
hans regering, som semiter
för första gången kommo
till väldet i Babylonien.
Under den rent sume-
riska period, som gick före
den semitiska hegemonien,
finnas de utförligaste ur-
kunderna bevarade från
Gudeas, den ofvannämnde
man har att söka de äldsta Hufvud af en staty från Telloh. furstens af Lagas, regering,
hittills bekanta konungarne originalet i Louvre-museet i Paris. Redan uppteckningen af
dessa på sumeriska språket
affattade texter, som med största sannolikhet gå tillbaka ända till långt före ar 3,000
f. Kr., förutsätter en betydlig vana i handterandet af mejseln och griffeln. De språk-
liga vändningarne vittna, sa långt de hittills hafva kunnat tydas, om en utvecklad
terminologi och sak-
na icke heller poeti-
ska uttrycksformer.
Häraf måste man
nödvändigt draga
den slutsatsen, att
en sekellång kultur-
utveckling liggerbak-
om. Att denna på
Gudeas tid befann
sig på en relativ
höjdpunkt, framgår
för öfrigt i synnerhet
af de inom hela den
österländska fornti-
den enastående bild-
huggeriarbetena från
hans regering. Dessa
ur hård diorit ut-
huggna, i ungefärlig
kroppsstorlek hållna
draperade statyer
framställa härskaren
i egenskap af bygg-
herre. Det förefaller
otänkbart, att semi-
terna under sina
invandringståg till
Västasien skulle haf-
va natt en sådan
konstnärlig utveck-
ling och just i Baby-
lonien, men för öfrigt
på intet annat ställe
gifvit den sa fullän-
dade uttryck. Gudeas
statyer tala sålunda
Torso af en draperad staty från Telloh.
Originalet i Louvre-museet i Paris..
Efter de Sarjeec, Découvertes en Chaldée, Paris.
alldeles afgjordt emot
det antagandet, att
den semitiska kul-
turen skulle vara
den äldsta i Baby-
lonien. Äfven i afse-
ende på kulten äro
minnesmärkena från
denne härskares tid
af stor betydelse.
Hans omfångsrika,
på cylindrar upp-
tecknade inskrifter
vittna om ett ordnadt
system af religiösa
ceremonier och upp-
visa afbildningar af
ett antal gudomlig-
heter äfvensom en
utvecklad symbolik.
Att det material, som
användes till hans
storartade byggnads-
företag, kunde hem-
tas från långtaflägsna
trakter i Främre
Asien, tyder på att
ordnade trafikleder
och tryggade förbin-
delser funnos samt
att en liflig handels-
verksamhet utveck-
lades. Men i histo-
riskt afseende afännu
större betydelse äro
de upplysningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
