Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 2. Egypten intill Amenofis IV. - Babylonien och Assyrien intill Tiglatpileser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
tydts, det senare Armenien och det vidsträckta berglandet söder om Vansjön plägade
sammanfattas. Riket erhöll genom anläggningen af Kelah på vänstra Tigrisstranden en
ny präktig hufvudstad. Man hade redan nu klart för sig, liksom senare skeden af
den assyriska historien, att det emellanåt kunde vara fördelaktigt att bortföra
delar af de underkufvade folken från deras land för att ersätta dem med assyriska
militärkolonier. Det ar troligt, att Salmanassar, om hvars krigiska företag en för kort
tid sedan funnen och nu i Berlinmuseet förvarad stentafla meddelar en del nya upp-
lysningar, var gynnad af lyckan äfven i sina direkt mot Babylonien riktade krigs-
företag. Att fullständigt underkufva landet lyckades emellertid först för hans son och
efterträdare, Tukulti-ninib I, en af Assyriens väldigaste härskare, hvars ärofulla be-
drifter förhärligas i en inskrift på en nyligen af British Museum förvärfvad kalk-
stenstafla, Konung Kastiliäsu, son af Sagarakti-surias och sonson af Kudur-illil, som
vid denna tid regerade i Babylonien, blef besegrad i ett stort fältslag och fördes
i bojor till Assyrien. Tukulti-ninib satte sin fot på »hans majestäts nacke», förstörde
hufvudstaden Babylons fästningsmur, lat bortföra som byte dyrbarheterna i dess för-
nämsta helgedom och flyttade guden Marduks, »den store härskarens», bildstod till
Assyrien. Det sista gällde sedan gamla tider i Västasien som en symbolisk handling
till tecken på det fientliga områdets fullständiga underkastelse.
Sju ar förmådde Tukulti-ninib hålla sig kvar på Babyloniens tron, men efter de
sju åren mördades han af sin egen son i den af honom vid Tigris byggda hufvud-
staden Kär-Tukulti-ninib, Om de omständigheter, som framkallade denna katastrof,
ega vi inga upplysningar. I hvarje fall medförde den en hastig nedgång af den ännu
knappt till full utveckling hunna assyriska makten. Partibildningare och oroligheterna
i det inre ledde snart till förfall äfven i den yttre politiken, såväl i förhållande
till Babylonien som i Mesopotamien. Emellertid hade det förstnämnda landet under den
kassitiska dynastiens sista tid lidit ansenligt afbräck i sin forna maktställning. Då
dynastien efter mer an 500 års tillvaro aflöstes af »Pasi-konungarnes» välde, finna vi
den förste mera betydande fursten bland dessa, Nebukadnesar I, invecklad i svåra,
om ock åtminstone delvis framgångsrika krigsföretag mot Babyloniens gamle arffiende,
Elam. Den omständigheten, att den babyloniska hären var upptagen vid rikets gräns,
och därjämte måhända äfven inre slitningar och uppror i Babylonien tyckes Nebu-
kadnesars samtida, den assyriske konungen Assur-ris-isi, son af Mutakkil-nusku, hafva
förstått att utnyttja för att förbereda återställandet af Assyriens hegemoni i Främre
Asien (omkr. 1150 f. Kr.). Fastän han icke själf fick tillfälle att gå anfallsvis tillväga
mot babylonierna, förstod han likväl att framgångsrikt tillbakavisa deras angrepp
och bevara Assyriens fullständiga oberoende. Äfven herraväldet öfver Mesopotamien
tillkämpade sig Assur-ris-Tsi på nytt under heta strider och jämnade på sa sätt vägen
för sin store sons och efterträdares, Tiglatpileser I:s, segerlopp. Med hans trontillträde
inträder den babylonisk-assyriska historien i ett nytt skede.
3. Babylonien och Assyrien intill Tiglatpileser IV, - Israels äldsta historia. -
Egypten intill Sesonkis I. - Fornarabien.
På Tiglatpileser I:s tid börja de historiska källor, som de babylonisk-assyriska
kilskriftstaflorna skänka oss, för första gången att flöda rikligare. Från denne stor-
konung själf finnes i British Museum en inskrift på ett åttasidigt lerprisma om
öfver 800 rader, hvilken meddelar upplysningar om hans sex första regeringsår -
den första mera omfattande konungainskrift med historiskt innehåll på assyriska språket,
som öfver hufvud påträffats. Då detta dokument till innehåll och form kan anses
som ett mönster för alla senare dylika uppteckningar, skall dess innehåll här i
korthet skisseras.
Inskriften sönderfaller i tre hufvudafdelningar. Den börjar med en inledning,
som innehåller en bön till landets gudar jämte en uppräkning af den sig själf för-
härligande konungens titlar och predikat. Därefter följer den egentliga afhandlingen,
som utgöres af en i upphöjd prosastil utförd skildring af konungens razzior och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
