Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 4. Främre Asien på det nyassyriska rikets tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMRE ASIEN PÅ DET NYASSYRISKA RIKETS TID.
39
räddade sig söderut, medan Asarhaddon insatte ståthållare öfver det ockuperade
området. Äfven Tyrus erkände nu det assyriska öfverväldet. Emellertid blef det
asiatiska väldet vid Nilen endast af kort varaktighet. Redan efter två ar lyckades
Tirhaka med hjälp af en värfvad här fördrifva den af assyrerna insatta styrelsen
och åter få fast fot i Nedre Egypten. Under ett med anledning häraf företaget nytt
fälttåg dog Asarhaddon under marschen. Sålunda blef det första stora mot Afrika
riktade angreppet från assyrisk side resultatlöst. Äfven med elamiterna kunde
konungen icke få till stånd ett varaktigt fredligt förhållande. Och i rikets norra
del, där sedan Sargons
Tebe och trängde därifrån
vidare söderut. Trots alla
dessa framgångar för-
mådde emellertid icke
Assur-bäni-pal bevara och
utveckla Assyriens här-
igenom vunna maktställ-
ning i faraonernas land.
Ännu mera kräfvande
uppgifter väntade honom
i hans eget rrrikes norra
delar och vid Elams gräns,
och slutligen tvang ho-
nom Babyloniens resning
att hemkalla sina krigare
från Nildalens jord. I
själfva Egypten åter lyc-
kades redan ar 663 fur-
sten Psammetik I af Sais,
Neko I:s son, att med en
ny värfvad här fördrifva
de»nomarker», som under
assyrisk öfverhöghet rege-
rade i Egyptens olika land-
skap, och såsom den för-
ste konungen af den tjugu-
sjätte dynastien göra sig
till ensam härskare öfver
hela faraonernas välde.
I Tronföljdsstrider i Elam
efter dess förre härskares,
konung*Urtakus, död för-
de Assur-bäni-pal för första
gången i beröring med det
land, som sedermera blef
skådeplatsen för hans för-
nämsta krigståg. Urtakus
broder, Tiumman, hade
bemäktigat sig regeringen
och fördrifvit sina brorsöner, som för den skull förmådde den assyriske konungen till ett
angrepp på farbrodern. Men medan Assur-bäni-pal insatte två af dessa Urtakus söner,
Humba-nigas och Tammariti, till ståthållare i landets östra och södra delar, drabbades
hans eget rike af en katastrof, som hade förberedts under en följd af ar. Samas-
sum-ukm, Babyloniens konung och Assur-bäni-pals egen broder, ställde sig i spetsen för
ett mot Assyrien riktadt vapenförbund, som fick anslutning från nästan alla delar af
Västasien, såsom af de båda elamitiska furstarne, kaldeerna, flere arameiska stammar
och till och med af arabiska folk. Endast genom att uppbåda hela sin militärmakt,
genom snabb taktik och klok stridsledning och genom ett hänsynslöst tillvägagående
tid Urartus maktställning
var i grund tillintetgjord
och sålunda ingen stark
yttre försvarslinie längre
stod emot de framträng-
ande indogermanerna,
mognade långsamt det
snart inbrytande olycks-
ödet.
I detta politiska läge
befann sig Assyrien, då
tronen i Ninive bestegs af
dess siste store härskare,
Asarhaddons son Assur-
bäni-pal, grekernas Sar-
danapalos (668-626). I
enlighet med faderns vilja
fick han vid sin sida sin
broder Samas-sum-ukih,
grekernas Saosdukinos
(668-648), i egenskap af
konung öfver Babylonien.
De första ’krigiska företa-
gen under Assur-bäni-pals
långa regering gällde
återeröfringen af det nyss
förlorade Egypten. Kriget
aflöpte till en början lyck-
ligt för assyrerna Tir-
haka besegrades på nytt,
hvarigenom vägen till
Tebe blef öppen. Här
utkämpade asiaterna en
drabbning med den un-
der mellantiden aflidne
etiopiske konungens bror-
son och efterträdare Ta-
nut-amon, intogo själfva
Konungarne Tirhaka af Egypten
och Bälu af Tyrus såsom fång-
ar inför konung Asarhaddon
af Assyrien.
Obelisk från Sendjirli i Königl. Museum i
Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
