- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
44

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den österländska forntidens politiska historia - 5. Kaldeiska eller Nybabyloniska riket. - Persien intill Alexander den Store

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.

Antagit namnet Smerdis och ställt sig i spetsen for ett uppror mot Darius. Genomen
ytterst skicklig politik förstod den i sin maktställning hotade konungen att, sedan lugnet
i Babylonien återställts, därifrån organisera en stor motaktion mot rebellerna (520).
En medisk här betvang den falske Smerdis. Persiska trupper, anförda af konungen
$jälf, inträngde i Medien, där rebellen Fraortes besegrades och senare halshöggs.
Äfven de öfriga provinserna återeröfrades, och ett nytt försök att återställa det forna
babyloniska riket misslyckades och slutade med upprorsledarens och hans anghängares
afrättning, Sålunda blef Darius det persiska världsrikets organisatör.

Med honom slutar den österländska forntidens historia i egentlig mening. När längre
fram under hans regering en persisk här utsändes mot skyterna på andra sidan om nedre
t)onau och öfvergick den traciska Bosporen, öppnades en ny värld. De små vågor af
europeisk ras och västerländsk civilisation, som dittills öfver Medelhafvet slagit mot
Asiens och Afrikas stränder, hade icke kvarlemnat några varaktiga intryck vare sig
i Egypten eller i det semitiska Västasien. Nu medförde å ena sidan de persiska
företagen mot Indien, att ingredienser från tvenne uråldriga kulturer möttes och
blandades med hvarandra, och å andra sidan inledde de storartade fälttågen mot
Grekland en ny period i mänsklighetens historia, under hvilken Orienten för första
gången öfverlemnade de bästa frukterna af sitt arbete åt vår nuvarande bildnings
klassiska förfäder.

I jämförelse därmed äro händelserna på asiatisk och afrikansk mark af försvin-
nande liten betydelse. Tidtals återkommande uppror bland de persiska satraperna
och en tillfällig resning af Egypten i förbund med Libyen sysselsatte Xerxes (485-
465), Artaxerxes I (465-424) och Darius II (424-405) och medförde sa småningom
det persiska väldets förfall. Genom Artaxerxes II:s (405-358) krig mot sin yngre
broder, som var satrap öfver hela Mindre Asien, och genom ett stort uppror i alla
rikets västra provinser mot Artaxerxes III Ochus (358-338) påskyndades detta förfall.
Trots Egyptens återvinnande efter den sistnämnde konungens segerrika tåg mot
Pelusium kunde nedgången nu icke längre hejdas. Då efter Arses’ tvååriga regering
(338-336) Darius III besteg tronen, var rikets makt splittrad och undergräfd genom
partiväsen och gunstlingsregemente. Vid Granikus (334), vid Issus (333) och vid
Gaugamela (331) utkämpades de ödesdigra drabbningar, genom hvilka den unge
hjälten Alexander, Filips af Macedonien son, underlade sig barbarerna. Syrien,
Palestina, Cypern och Fenicien hyllade segraren, och Egypten hälsade honom såsom
befriaren från det persiska oket. Den grekiska och den orientaliska världen blefvo ett.

Scen från en lejonjakt.

Assyrisk relief i British Museum i London.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:38:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free