Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den fornbabyloniska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FORNBABYLONISKA KULTUREN. 49
hvardagslifvet gifva en föreställning om Larsams konstnärliga alstring. Som ett
särskildt värdefullt fynd kan anföras ett antal taflor af förut okändt slag,
innehållande inskrifter af kommersiell natur från det tredje århundradets midt, hvilka
utfärdats i dubbla exemplar. Sedan en lertafla blifvit försedd med en sådan inskrift,
omgafs den med en lerhylsa, och på denna skrefs sa kontraktet för andra gången.
De oskadade exemplaren visa ännu i dag lerdokumentet i sin hylsa som en nöt i
skalet. Det måste hafva varit ett klipskt hufvud, som uppfann ett dylikt skyddsmedel -
som, enligt hvad erfarenheten visar, kan göra tjenst i tusentals ar - för att bevara en
urkund! Ännu ett fynd i Senkere förtjenar särskildt omnämnande, nämligen en liten
lertafla, som upptar siffrorna från l till 60 och bredvid dem de motsvarande kvadra-
terna och kuberna, en af de äldsta matematiska texter i världen. Från början
tjenade sådana tabeller väl närmast blott praktiska ändamål, såsom uppmätningar
af byggnader, fält, tomter o. s. v., men det dröjde icke länge, innan man började
företaga vidlyftiga räkneoperationer (se nedan). - Äfven i kullen Tell Sifr, öster
om Senkere, påträffade man, utan att man behöfde anställa några djupare gräfningar,
inemot hundra taflor med lerhylsor af samma slag som de ofvan beskrifna och
därjämte ett antal fornbabyloniska kopparkärl och verktyg, såsom hammare och
yxor, dolkar och knifvar, fat och speglar, som tillåta den slutsatsen, att det äfven här
finnes kulturlager af rang. - Mindre framgångsrika hafva hittills försöken varit att
aftäcka de vidsträckta, invid Warka på Eufrats vänstra strand belägna ruinerna efter den
i första Mosebok (kap 10: 10) omnämnda uråldriga staden Erek, det babyloniska Uruku.
Den viktiga roll denna stad spelar i det babyloniska nationalepos (de s. k. Gilga-
mis-sagorna) gör, att man torde hafva rätt att vänta mycket af fortsatta gräfningar .här.
Till de mest storartade utgräfningar, som hittills företagits på sydbabylonisk mark,
hör obestridligt den systematiska undersökningen af de väldiga ruinhögarne i Telloh, i
närheten af Schattel-Hajj (och sannolikt omedelbart invid denna kanals gamla flod-
bädd). Man har icke med orätt betecknat Telloh som det fornbabyloniska Pompeji.
Om dess aftäckande förvärfvade sig den för få ar sedan aflidne Ernest de Sarzec
odödliga förtjenster, i spetsen för icke mindre an 11 olika expeditioner, företagna på
uppdrag af franska regeringen. Två stora grushögar, i de nordvästra och sydöstra
hörnen af det vidsträckta ruinfältet, hafva där under loppet af fjorton ar blifvit under-
sökta. Sedan det öfversta, från den seleucidisk-parthiska perioden stammande kulturlagret
aflägsnats, hafva här de mest öfverraskande fornbabyloniska fynd kommit i dagen.
Redan under de första gräfningarne i den nordvästra kullen påträffades fragment af
onyxvaser med inskriptioner, dörrhakar, bronsföremål af hvarjehanda slag, guda-
statyetter af sten och metall, och därjämte äfven skuldran af en i doleritsten huggen
staty. Denna pjes blef den lofvande förelöparen till nio stora, tyvärr hufvudlösa,
statyer, som utmärka sig för ett förvånansvärdt fint återgifvande af lemmarne och kläde-
dräkten. Af ett par tillsammans med dessa statyer funna hufvuden kan man vid
första ögonkastet sluta, att bärarne af den kultur, som här upplåter sig för oss, icke
kunna hafva varit semiter. Den person, som dessa för det mesta i sittande ställning
(med armarne korslagda öfver bröstet) utförda skulpturer föreställa, var den kunglige
byggherren, i de flesta fall den lagasidiske prästfursten Gudea. En lång, öfver kroppen
och dräkten löpande inskrift gaf redan från början visshet härom. I tvenne fall fick
man till yttermera visso genom taflor med inskrifter, som hvilade på bildernas knän,
bekräftelse på att fursten här ar framställd i egenskap af byggherre. På en af dessa
taflor finner man äfven en tydlig planritning öfver en befästad plats - det
äldsta historiska källmaterial, som existerar inom fästningsarkitekturen. Utom af andra
värdefulla fynd af mindre konstföremål, som gjordes samtidigt med statyerna (bland
skulpturfragmenten märkas de förträffligt utförda basrelieferna på en nära tre meter
lång kalkstenskista, föreställande en procession af vattennymfer), fängslas i synnerhet
uppmärksamheten af den ofvannämnda, af flere sa småningom upptäckta fragment
rekonstruerade s. k. gampelaren. Denna innehåller ett från fornkonungen Eanna-tums
tid stammande gränsfördrag med illustrationer af mytologiska scener och en synner-
ligen lefvande framställning af de fallna fienderna, hvilkas hufvud, händer och armar
bortföras i luften af en skara gamar. Rikare på historiska upplysningar an alla dessa
alster af den gammalbabyloniska konsten äro emellertid de långa, med ålderdomliga
Världshistoria III. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
