Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den fornbabyloniska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
Nippur bevisar till fullo den förvånansvärda utveckling sådana byggnadsverk upp-
nått redan under den äldsta tiden. Men de äldsta babylonierna visa sig förtrogna
icke blott med handterandet af den urgamla krukmakarskifvan och med lerans be-
arbetning, utan de förstodo äfven att begagna sig af sten och olika slags mineral.
Alabaster och marmor, onyx eller kalcit, men framför allt de hårda granitslagen (diorit
eller dolerit), lemnade material till mästerliga konstskapelser. Allt detta förutsätter en
lang utveckling af färdigheten att använda mejsel, borr .och svarf och en lång öfning
i handterandet och förfärdigandet af allahanda verktyg, hammare, yxor och knifvar,
hvilka också faktiskt påträffats vid utgräfningarne. Icke blott stenhuggeriets konst,
utan äfven bruket af
stämplar, med hvilka
man redan tidigt fram-
ställde inskrifter på
tegel, har kunnat
ådagaläggas. Af me-
taller förstodo baby-
lonierna redan på
denna tid att bearbeta
guld och silfver, äfven
bronsens användning
sträcker sig tillbaka
till den sumeriska ti-
den, och redan de
äldsta fynden visa,
att de förstodo sig på
att härda koppar med
tenn och antimon. Att
dessa metaller bearbe-
tats, liksom äfven sten
och terrakotta, därom
vittna en mängd ut-
gräfda föremål och
verktyg. Tallrikar och
fat, krukor och krus,
visa en mer eller
mindre utvecklad or-
namentik. Äfven bru-
ket af metallspegeln
kan man följa till-
baka ända till äldsta
tider. Af särskild be-
tydelse för bedöman-
det af den konstnär-
liga utvecklingen äro
de talrika utgräfda
Silfvervas från Telloh (har tillhört
prästfursten En-temena af Telloh).
Originalet i Louvremuseet i Paris.
vaserna, de i hård
sten arbetade sigill-
cylindrarne och de
olikartade prydnads-
föremålen, bland hvil-
ka några bronsarbeten
föreställande get- eller
tjurhufvuden, äroi be-
tydande konstverk.
Reliefer och skulpturer
äro tillräckligt repre-
senterade för att gifva
en tydlig bild af den
dåtida konstens rela-
tivt höga ståndpunkt.
Ojämförligt främst
bland alstren af denna
konst stå de ofvan
flere gånger nämnda
statyerna af Gudea och
de tillsammans med
dessa eller i motsva-
rande skikt funna
hufvud, hvilkas af-
gjordt osemitiska typ
tyder på -akta sume-
riska skapelser. Den
uttrycksfulla behand-
ling af den mänskliga
kroppen jämte det
mästerliga återgif-
vande af klädedräk-
ten, som dessa bild-
huggare förstodo att
åstadkomma i den
hårdarbetade graniten,
den förträffliga framställningen af händernas och armarnes hållning samt af de
spända musklerna hafva alltsedan upptäckten af dessa statyer väckt eftervärldens
beundran. Men äfven djurkroppen lockade konstnärernas fantasi. Från det natur-
trogna kopierandet af hvad de sågo (i synnerhet afbildandet af ökenlejonet) öfvergingo
de till att återgifva fantastiska skapelser såsom drakar och andra fabelaktiga väsen, och
någon gång försökte de äfven - af enstaka spår att döma - höja verkan af sina
bilder genom att färglägga dem. Aktningsvärda bevis på deras framskridna teknik
i den konstnärliga kompositionen äro relieferna, framför allt den berömda gampelaren
och den ofvannämnda fantasirika framställningen af vattennymfernas tåg. Ja, till och
med heraldikens första ursprung torde vara att söka i Babylonien. På en silfvervas,
som tillhört prästfursten En-temena af Telloh, finnes nämligen en framställning af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
