Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den fornbabyloniska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FORNBABYLONISKA KULTUREN.
55
Fornbabylonisk sigillcylinder med bilder ur mytologien (från Telloh). originalet i Louvre i Paris.
med lejonhufvud försedd örn, som med sina klor håller två lejon under de utbredda
vingarne. Att döma af den åtföljande inskriften ar detta en sinnebild af guden
Ningirsu och den åt honom helgade staden Lagas.
Den brända lerans användning till väldiga byggnader och till konstskapelser
måste likväl anses vara af underordnad betydelse i jämförelse med ett annat tillgodo-
görande af samma material, som mer an någonting annat gjort det möjligt att i
våra dagar återkalla den babyloniska forntiden till lif, nämligen dess begagnande
som skriftmaterial. Äfven i de allra äldsta skikten af de hittills utgräfda ruinhögarne
har man påträffat sådana vittnesbörd’ om en högt utvecklad civilisation som taflor,
byggnadsstenar och cylindrar af lera, hvilka varit försedda med inskrifter. Äfven om
icke redan konstens rika utveckling gifvit till känna, att en lång utvecklingskedja
måste hafva föregått de här föreliggande resultaten, sa skulle dessa inskrifter vara ett
talande bevis härför. Den på lertaflorna inristade kilskriften, som i likhet med alla
mänskliga sätt att göra uppteckningar uppstått ur en ursprunglig bildskrift, förutsätter
- såväl af sin form som af sin mångfaldiga användning att döma - en utveckling,
som snarare bor mätas med århundraden an med årtionden. De forna bildtecknen
hafva först lemnat rum för ett invecklad! system af streckade figurer, hvilket i sin
tur utbyttes mot de senare kilformiga, med ett slags griffel i den mjuka leran in-
ristade tecknen. Redan den hittills tillgängliga bråkdelen af de rika samlingar, som
förvaras i de europeiska museerna och dessutom särskildt i Pennsylvanias universitet i
Philadelphia, gifver en inblick i ett rikt pulserande lif med en ordnad stat, med yrken
och handel, med politiska och materiella intressen, konst och vetenskap. Åkerbruk,
i synnerhet odling af korn, hvete och hirs, äfvensom jakt och fiske kunna antagas hafva
varit den forna befolkningens hufvudsakliga näringar. Jordegendomen var skiftad och
taxerad, de utländska handelsförbindelserna voro fördragsmässigt ordnade. Äfven
familje- och arfsrätten samt domstolsförfarandet belysas genom talrika urkunder från
det tredje årtusendet. Bland de vetenskapliga forskningsgrenarne intaga matematiken och
Fornbabylonisk sigillcylinder med mytologiskt motiv.
Bilden framställer en af Gilgamis’ hjältedater.
Originalet i Louvre i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
