- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
58

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Den fornbabyloniska kulturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.

rial. Meddelanden om trupprörelser omväxla med bestämmelser angående offerväsen
och tempelinkomster. Om försändelser af slafvar och boskap, af spannmål, dadlar,
sesam och olja gifvas noggranna föreskrifter. Metallarbetare, fåruppfödarne och
fraktfartygens manskap stå under statens kontroll. Af fogdarne aflagda räkenskaper
gifva en inblick i finansväsendet. Ämbetsfullmakter, stämningar och häktnings-
order, påbud om undersökningar i kriminella mål och om rättstvister samt domstols-
utslag gifva föreställningar om omfattningen af härskarens personliga maktområde.
Men ännu tydligare an alla dessa enstaka drag gifver den redan förut omtalade
lagboken en tydlig bild af centralregeringens makt. Det ar den äldsta sammanhängande
lag i världen. Men att i Babylonien andra lagböcker måste hafva föregått denna,
bevisas af några enstaka lagbestämmelser, som finnas bevarade från det 7:de århund-
radet i en sen ninivitisk afskrift af en gammal tvåspråkig - sumerisk och assy-
risk - öfningsbok för de språklärda prästerna och hafva ungefär följande lydelse: »Om
en son säger till sin fader: ’du ar icke min far’, sa afklipper man hans hår, gör
honom till slaf och säljer honom för pengar. - Om en son säger till sin moder: ’Du
ar icke min mor’, sa afklipper man hans pannhår, for honom (till offentligt beskå-
dande) genom

ver sin make och
säger: ’Du ar
icke min make’,
kastar man hen-
ne i kanalen»
o. s. v. Dessa
och liknande be-
stämmelser haf-
va måhända äf-
ven de i själfva
verket redan från
början varit af-

Brottstycke af den s. k. gampelaren från Telloh. fattade På semi-

staden och jagar
honom ur huset.
- Om en fader
säger till sin son:
’Du ar icke min
son’, måste so-
nen lemna hus
och hem. -Om
en mor säger till
sin son: ’Du ar
icke min son’,
måste han draga
bort frän hem-
met. - Om en
kvinna öfvergif-

Ur de Sarzec, Décoiwertes en Chaldée.

tiskt tungomål,
men de tyda af-
gjordt på ett kul-
turstadium, som går före Hammu-rabis tid. Huruvida denne kan betraktas såsom den
förste och ende redaktören af landets lagar, som förmodligen äfven i Babylonien gått
i arf genom århundraden, innan de slutgiltigt fixerades, kan för närvarande absolut icke
afgöras. Men säkert ar, att hans samling, trots sin religiösa ram, var beräknad för
rent praktiska behof och att den fortfarande åberopades ända in i senassyrisk tid.
Om lagens omfång och indelning får man bast ett begrepp af den innehållsöfversikt, som
J. Köhler uppställt på grundval af dess ursprungliga ordningsföljd i sin modernt juri-
diska redaktion af densamma. Enligt denna behandlar Hammu-rabis samling närmast
processrätten (§§ l-5), vidare egendomsrätten (§§ 6-25), ämbetstillsättning och
ämbetsplikter (§§ 26-41), åkerbruk och boskapsskötsel (§§42-88), handel och låne-
väsen (§§ 100-126), vidare äktenskapet, kvinnans, det äkta och det oäkta barnets
rätt (§§ 127-177), tempelflickorna och Milorna .(§§ 178-184), adoption (§§.185-
193) och straffrätt (§§ 194-233), slutligen skeppsfarten (§§ 234-240),>yfes- och tjenste-
förhållanden (§§ 241-277) samt slafvarnes ställning (§§ 278-28^ Utrymmet tillåter
här endast återgifvandet af några få paragrafer, som kuptäC tjena våra läsare som
exempel. Ur den offentliga rätten (§ 6): »Den somLsJjäPégendom från en gud (d. v. s.
från ett tempel) eller från (det kungliga) palBls^t; bestraffas med döden; desslikes
äfven den, som mottager det stulna sås^ifi^ufgömmare». Ur förmögenhetsrätten
(§ 45): »Om någon bortarrenderap^iti åker åt en bonde, sa träffar, om sedan öfver-
svämning eller missväxt inträder, skadan bonden». Ur familjerätten (§ 148 f.): »Om
en man tager sig^en hustru, och denna drabbas af sjukdomen (Spetälskan?), sa kan
han, om infiTvill, taga en andra hustru, men får icke förskjuta den sjuka kvinnan,
utan hon må-stanna i det hem han åt henne grundat; han måste underhålla henne,
sa länge hon lefver. Men tycker icke denna kvinna om att stanna i sin makes hus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free