Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den egyptiska kulturen i det Gamla riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD,
befintliga hallarne framställa scener från helgedomens byggande, religiösa ceremonier
jämte lifliga bilder ur det dagliga lifvet. De tillhörande inskrifterna gifva vid handen, att vi
befinna oss framför en skapelse af konung Ne-user-re af den femte dynastien (omkr. 2700;
tredje efterträdare till en Nefer-er-ke-re). För att fira sitt 30-års jubileum som regent
hade faraonen låtit uppföra detta ståtliga tempel. Ännu storslagnare och vidsträcktare
an denna solhelgedom äro samme härskares grafbyggnader längre söderut från den
nyssnämnda ruinen (nu kallad Abu Guräb) räknadt. Nästan vid randen af Nilens årliga
högvatten öppnade en med reliefer dekorerad portbyggnad -en öppen hall med åtta granit-
pelare - tillträde till en omkr. 200 m. lang, tämligen bred öfvertäckt korridor. Denna,
som var försedd med glatta, sluttande väggar af kalksten, var likaledes på insidan
prydd med reliefframställningar. Den mynnade ut i en ^flång, på båda sidor af
magasin omgifven förgård, som ledde till ett nästan kvadratiskt dödstempel. Tjugu
i ett enda stycke huggna granitpelare, som föreställde uppväxande papyrusknippen,
reste sig på det inre tempelrummets basaltbeläggning och uppburo på arkitraver af
granit takplattorna, hvilka voro lagda sa, att takets midt lemnades öppen. Detta
graftempels väggar voro tydligen ursprungligen uppförda af torkadt tegel, hvilket bygg-
nadsmaterial emellertid redan under Ne-user-res egen tid hade utbytts mot hvit kalksten
med underlag af granit. Af granit äro äfven några fragment af en i mer an naturlig
storlek mästerligt utförd staty af ett lejon i upprätt ställning, som upptäcktes i pelarhallen.
Rika dekorationer i relief, som an framställa olika gudomligheter, an visa oss konungen
besegrande sina fiender och an afbilda olika offerdjur, upplifva äfven här helge-
domens inre. Genom andra salar, förrådsrum och rum egnade åt vissa kultändamål
- bland hvilka märkas det »allra heligaste» - står pelarhallen åt väster i direkt
förbindelse med härskarens pyramid. Denna har den konstruktion, som ar utmär-
kande för konungagrafvarne under Gamla riket. Från ingången, belägen midt på
nordsidan, förde en långsamt sluttande, af kalk och granit murad gång till graf-
kammaren, hvari byggherrens lik en gång blef bisatt. Denna kärna hade sa småningom
fått växa ut genom att förses med ett helt lager af stenbeläggningar ofvanpå hvarandra
och på sa sätt sa småningom erhållit den form och storlek, som den för närvarande har.
Uppmurandet af de olika stenbeläggningarne skedde därvid i riktning nedifrån uppåt,
deras glasering däremot i omvänd riktning. Den innersta kammaren ar nu för tiden
alldeles förstörd och beröfvades redan af antika grafplundrare sitt innehåll. Mera
gifvande voro däremot de till denna stora nekropol hörande mindre grafbyggnaderna,
s. k. masäteb (»bänkar»; sing. mastaba) af kalksten eller tegel och med hvälfdt
skyddstak, hvilka, såsom ofvan blifvit sagdt, uppförts för de kungliga släktingarnes
och hofämbetsmännens räkning. Dessa masäteb äro, ehuru i mindre skalp, inrättade
på samma salt som en konungapyramid, i det de omfatta, utom underjordiska graf-
kamrar, öfver jorden liggande rum för kultiska ändamål och nischer for statyer. Af
dylika har man i en mastaba tillhörande vår nekropol påträffat en särdeles väl
bibehållen, som föreställer ett egyptiskt äkta par och ar utförd i rödaktig granit.
De med lock försedda kalkstenslikkistorna eller med målningar och inskrifter prydda
dubbelkistorna af trä, de till förvaring af de dödes inälfvor afsedda kärlen (de s. k.
kanoperna) och själfva skeletten med deras ansiktsmasker af linne gifva en ganska
god föreställning om egypternas begrafningssätt. Af särskildt intresse äro de olik-
artade föremål, hvarmed den döde försågs af fromma händer för sin färd till andra
sidan. Dessa, af hvilka en del brukade placeras bakom kistan längst inne i graf-
kamrarne, utgjordes af allahanda offerredskap, såsom små bord, tallrikar och skålar,
små fat för salva och smink, vattenkrus, båtar för färden öfver himmelsvattnen och
ett antal verktyg, såsom sågar, borrar och yxor.
De byggnadshistoriska resultat, som man kunnat vinna genom undersökningen
af denna nekropol från Gamla rikets tid, bekräftas nästan öfverallt, där gamla
grafvar öppnas. Sa har man t. ex, irnder våren 1909 äfven utgräft Chefren-pyramidens
graftempel, som med sina enkla fyrkantiga pelare, utan alla kolonner och reliefer,
ar af en särskildt storslagen verkan. Den i januari 1910 påbörjade expeditionen har
särskildt sysselsatt sig med att undersöka det till samma anläggning hörande sfinx-
templet. Därjämte bragte de tyska utgräfningarne under de senaste åren i dagen en
nekropol, som daterar sig från ett ännu tidigare skede (sannolikt från en förhistorisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
