- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
68

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den egyptiska kulturen i det Gamla riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

G. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.

om det omtyckta brädspelet och framför allt om den vid alla glada dryckeslag oum-
bärliga dansen, och vi få bevittna uppträdanden af sångerskor och sångare, hvilka
ackompagnerades på olika instrument af manliga musikanter.

Det torde af det sagda framgå, att vi genom allt detta äfven få en ganska liflig
föreställning om det fornfolk, som åstadkommit allt detta. Som enskilda individer,
som familjemedlemmar, i samhällslif och stat, kunna vi ännu i dag tydligt se framför
oss de Nildalens invånare, som för 4500 ar sedan kämpade sin kamp för tillvaron.
Med kortklippt hår, iklädd ett enkelt omkring höfterna lindadt skört af hvitt tyg
och barfota, träder den typiske egyptern från den äldsta tiden oss till mötes. Först
i gubbåldern plägade han

anlägga en längre, fotsid
klädnad. En enkel, me-
delst hätigslen uppburen
kjol, som räckte från
bröstet ned till fotknö-
larne och var af tämligen
tjockt, brokigt tyg, ut-
gjorde den egentliga kvin-
nodräkten, men i de läg-
sta samhällsklasserna
hände det nog, att båda
könen under arbetet nöjde
sig med skörtet eller buro
en torftig beklädnad af
bastmattor. För högre
rang och festliga tillfällen
var en rikare dräkt ut-
märkande. Det trånga,
korta och fyrkantiga skör-
tet fick en behaglig afrund-
ning hos de förnäme eller
ock gjordes det vidare och
längre och tillökades slut-
ligen med en stor, i ögo-
nen fallande, trekantig flik
af linne. Gördeln, som
sammanhöll skörtet, pryd-
des med ett metallspänne
och stundom äfven med
en guldgarnering. Panter-
hudar buros öfver skuld-
rorna. Härskaren själf
kompletterade dessutom
sin dräkt till tecken på
sin värdighet med en
lejonsvans, , som fästes

klädet, samt en mellan
skynkets ändar nedhän-
gande, af linne eller vec-
kadt guldtyg förfärdigad
remsa. Förnäma damer
buro utom den vanliga
klädnaden dessutom ett
lif utan ärmar öfver
skuldrorna eller drapera-
de sig i en mantel. Båda
könen smyckade hals och
armar med broderade
kragar och band, damer-
na väl äfven fotlederna
med ringar. Konstnärliga
peruker och skägg af lös-
hår prydde det manliga
hufvudet, under det att
en längre eller kortare,
delvis likaledes med konst
åstadkommen frisyr an-
vändes af förnäma damer.
Därmed var den fest- och
hofdräkt färdig, som an-
vändes af ämbetsmän och
personer af rang. De
öfverglänstes dock betyd-
ligt af konungen själf.
Jämte ett långt lösskägg
bar majestätet en ned
öfver axlarne hängande
hufvudduk, som till tec-
ken af hans värdighet var
Egyptisk ämbetsman från Gamla försedd med en afbild-

baktill vid det afrundade

rikets tid
(den s. k. »byföreståndaren»).

Originalet i museet i Kairo.

ning af urseusormen, och
därjämte krona och svärd
(i form af en skära), krum-
staf och gissel.

Att döma af hvad grafvarne säga oss, måste det egyptiska familjelifvet hafva
varit mycket innerligt. Åtminstone under Gamla riket tyckes mannen hafva haft
endast en laglig hustru, dock kunde han bevisligen alltifrån femte dynastiens tid
hafva ett antal bihustrur. Deras bostad benämnes liksom i Arabien »de afskildas hus»,
d. ä. »harem». Med dans och sang fröjdade de sin härskare. Vördnad mot föräld-
rarne, särskildt modern, ar en lika helig plikt för de fornegyptiska barnen som för de
babyloniska och kinesiska, medan dyrkan af förfädrens andar och allt slags genealogisk
vidskepelse däremot äro främmande for den egyptiska föreställningen/Barnens uppfostran
gick ut på att lära dem flit, själfbehärskning, tystlåtenhet, ett värdigt uppträdande

L:.. .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free