- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
84

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Den egyptiska kulturen i Mellersta riket och Nya riket. - Den äldsta kananeiska kulturen. - Den s. k. Amarnatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.

enstaka fynd var emellertid upptäckten af ett gammalt arkiv, hvarur fyra bref till en
kananeisk furste från tre olika afsändare och därjämte åtskilliga listor med person-
namn till stilen erinra om den berömda korrespondensen med Egypten. Utan tvifvel
begagnade sig sålunda den bildade världen i Kanaan i officiella skrifvelser af den
utländska babyloniska skriften och det babyloniska språket, ungefär på samma sätt
som japanerna alltsedan det 7:de århundradet författade sina ämbetsskrifvelser och
lagtexter på kinesiska eller som i Europa Karolingerna betjenade sig af latinet. Huru
långt Egypten själft tillmötesgick asiaterna i detta afseende, framgår kanske bäst af
det redan flere gånger omnämnda brefvet från Amenofis III till konung Kadasman-harbi
af Babylonien. Brefvet gifver oss därjämte en profbit på etiketten vid det faraoniska
hofvet och ett prof på hur asiatiska prinsessor brukade införskrifvas för den
allsmäktige egyptiske konungens harem. Skrifvelsen börjar som följer:

»Till Kadasman-harbi, konung af Kar-dunias [ett landskap i Babylonien], min
broder, (skrifver) Nibmuria [den babyloniska beteckningen af namnet Amenofis III] den
store konungen, Egyp-
tens konung, din bro-
der: Mig går det väl,
må det äfven gå dig
väl; ditt hus, ditt ha-
rem, dina söner, dina
furstar, dina hästar,
dina stridsvagnar, dina
land, må det gå dem
riktigt väl! Jag mår
bra; mitt hus, mitt
harem, mina söner,
mina furstar, mina
hästar, mina strids-
vagnar, mina trupper
går det mycket val, i
mina land står det ut-
märkt väl till. - Det
budskap, som du sände
mig, har jag val för-
stått. Det lydde: ’du
önskar min dotter för
ditt harem, men nu
befinner sig redan

Hettitisk relief från Marasch (Nordsyrien).

Två personer, som sitta till bords midt emot hvarandra.

min syster, som min
fader har gifvit dig,
därborta hos dig, utan
att någon mera har
sett henne (och kan
säga), om hon lefver
eller redan ar död.’
Dessa äro de ord, som
du skrifvit till mig i
ditt bref. Men aldrig
har du skickat ett
sändebud, som känner
din syster från tidigare
umgänge och som
skulle hafva kunnat
underhålla sig med
henne.»
Vidare betonar
Amenofis i sitt bref,
att han enligt önskan
hade för den babylo-
niske konungens sän-
debud föreställt alla
sina gemåler, men att
sändebudet ej hade igenkänt den sökta »systern» ibland dem. För öfrigt behöfdes det intet
uttryckligt lifstecken från prinsessans sida, ty hennes död skulle säkert icke hafva hemlig-
hållits o. s. v. - Liknande förhandlingar mellan de babyloniska och egyptiska regenterna
angående furstedöttrars exporterande till faraos hof utgöra ofta hufvudinnehållet
i kilskriftsbrefven, som därjämte gifva till känna, att äfven det omvända förhållandet
kunde ega rum, sa att egyptiska prinsessor sändes till Babylonien. Till och med ett
bref från en sådan hög dam till det egyptiska hofvet, sannolikt ställdt till hennes
egen fader, farao själf, finnes i behåll, såvida den stympade texten blifvit riktigt
tolkad. For öfrigt egde näppeligen ett sådant giftermål mellan de båda världsdelar-
nes främsta furstehus rum utan dyrbara gengåfvor, som från den egyptiska sidan
regelbundet bestodo i guld. De babyloniska konungarne Kadasman-harbi och Burna-
burias gifva vid upprepade tillfällen uttryck åt sitt lifliga begär efter denna ädla
metall, och det enda bref, som förekommer från en assyrisk konung, den ofvan flere
gånger omtalade Assur-uballit, handlar om samma sak. Oundgängliga byggnadsföretag
(särskildt tempelbyggnader) få för det mesta utgöra förevändningen, när de anhålla, att
farao skall sanda gnidet sa fort som möjligt. Klagomål öfver den ringa mängden
eller dåliga beskaffenheten hos den erhållna metallen framföras på ett naivt och beve-
kande sätt. Äfven uppstoppade djur önskar Burna-burias i ett af sina kraf bref erhålla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free