- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
109

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den assyriska kulturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN ASSYRISKA KULTUREN.

109

intresse, en ofantlig minneskunskap och en för den tiden mycket aktningsvärd noggrannhet
och metodik i studierna - sa skulle man kunna sammanfatta det intryck, som dessa
delar af lertafvelbiblioteket göra på den moderne tolkaren, hvilken gifvetvis vid studiet
af sumeriskt språk och skrift kan göra samma bruk af dessa värdefulla hjälpmedel
som Assur-bäni-pals präster och därvid ej sällan får anledning att hysa en känsla af
tacksamhet for mången glossa af någon gammal skriftlärd.

Den ojämförligt största nyttan har emellertid den moderna forskningen haft af
de gamla tafvelskrifvarnes vana att uppteckna de religiösa texterna själfva (till hvilka
vi nu vända oss) på två sprak, den gamla, heliga sumeriskan och sitt eget assyriska
modersmål. Uppställningen af dessa dokument ar regelmässigt den interlineara,
d. v. s., på en rad sumerisk text följa en eller två rader assyriska med en mer
eller mindre ordagrann öfversättning af den första raden, hvarpå nästa dubbelrad
innehåller den fortsatta texten o. s. v. Endast vid upprepningar i litaniastil, hvar-
vid vanligen blott enstaka ord i satserna växla med hvarandra, ansågo sig prästerna
icke behöfva bi-

foga den assy-
riska öfversätt-
ningen. Allt ty-
der på, att su-
meriskan utgör
grundtexten, as-
syriskan den
senare tillagda
förklaringen där-
till. Likväl torde
man vid bedö-
mandet af dessa
litterära doku-
ment i hvarje
särskildt fall böra
gå till väga med
den strängaste
kritik. Icke säl-
lan ser det ut,
som om de assy-
riska prästerna
själfva hade för-
sökt sig på att

skrifva sumerisk
religiös poesi,
förmodligen på
ungefär samma
sätt som då ännu
under medelti-
den en mängd
af hymner och
böner diktades
på latinska språ-
ket för den krist-
na gudstjensten,
eller i analogi
med den religi-
ösa poesien in-
om den nyhebre-
iska litteraturen,
som ju blomstrar
ända in i våra
dagar. Blott ge-
nom att allt dju-
pare intränga i
det sumeriska
språkets bygg-
nad och kritiskt jämföra de sumeriska beståndsdelarne i Assur-bäni-pals bibliotek
med en Gudeas inskrifter torde man kunna nå fram till ett slutgiltigt fastställande af
det äkta, gamla språkmaterialet. Hvad åter beträffar de religiösa föreställningar, som
dessa texter innehålla, kan man väl taga för gifvet, att kultens vårdare bland assy-
rerna redan af religiösa hänsyn på det hela taget fortplantat dem i oförfalskadt skick.
De utgöras närmast af troll- och besvärjelseformler, som användas mot allahanda
spökeri, mot onda andar (af hvilka särskildt sju nämnas vid namn) och såsom bote-
medel för de »besatte» (= de rubbade och omtöcknade). Ju verksammare sådana ande-
besvärjelser, som säkerligen ytterst återgå till gamla folkliga religionsformer, tycktes
vara, ju förr den underbara verkan, som man väntade sig af ceremonierna, tycktes
inträda eller åtminstone utgafs för att hafva inträdt, dess allmännare tog man sin till-
flykt till de ifrågavarande magiska handlingarne och orden. Lokala riter och formulär
öfverfördes från den ene guden till den andre och från det ena templet till det andra
och förvandlades slutligen till integrerande beståndsdelar i den officiella statsreligi-
onens allmänna gudstjenst. Som resultat af denna långa, kanske under århundraden
pågående process finnas ännu i dag i Assur-bäni-pals bibliotek bevarade ett antal be-
svärjelseböcker, som voro ordnade och indelade dels efter de olyckor, sjukdomar
och själslidanden, till hvilkas botande de användes, dels efter de demoner, mot hvilka

Assyrisk gudomlighet.
Relief i British Museum i London. Efter
fotografi af W. A. Mansell & Co., London.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free