Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den assyriska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 C. BEZOLD, DEN ÖSTERLÄNDSKA FORNTIDENS KULTURVÄRLD.
demoner, ar det äfven sannolikt att dessa betraktades som »en tredjedel», respektive
»två tredjedelar», af gudinnan Istars värde eller väsen. Böner, hymner och sånger
till alla dessa gudomligheter äro rikligt företrädda i lertafvelbiblioteket, sa att de
enskilda gudarnes och gudinnornas namn, släktregister och funktioner, egenskaper,
attribut och kulter kunna närmare bestämmas. Särskildt de senaste årens assyrio-
logiska forskningar hafva med stort utbyte rört sig på detta område. En förträfflig
samling och förklaring af alla textställen, som handla om »Babyloniens och As-
syriens religion», af M. Jastrow, närmar sig nu sin fullbordan. Babylons stadsgudom-
lighet, JMarduk, som på assyrisk tid förbleknade inför nationalguden Assur, har
gjorts till föremål för en monografi, som går fram till Assur-bäni-pals regering. Om
Nergal, underjordens gud, en ursprungligen med solen förbunden gestalt, Ninib, i
hvilken solbanan symboliserades och dyrkades, månguden Sin och Tamus, »vatten-
djupens sannskyldige son», få vi en klar föreställning tack vare utgifvandet af talrika
sånger och mytologiska dikter. Som exempel på en sådan hymn må här den bön
återgifvas, som, nyligen för första gången öfversatt efter en liturgisk samling, för
århundraden sedan kom till användning vid nyårsfesten (d. v. s. vid vårens inbrott):
»Upp, drag ut, o Bel, konungen väntar dig; upp, drag ut, vår Belit, konungen väntar
dig! Bel drager ut från Babel: landen buga sig inför honom. Sarpanit drager
ut; doftande örter tänder man på. Tasmlt drager ut: rökelsekar, fulla af cypresser,
tänder man på. Sida vid sida om Istar af Babel spela de på flöjten, Assinnu-prästen
och Kurgaru-prästen, ja, de spela.» - Det var Deutsche Orientgesellschaft beskärdt
att under de sista tre årens utgräfningar äfven återfinna den skådeplats, där denna
hymn reciterades. Såsom sådan torde man nämligen få anse en utanför rikshufvud-
staden Assur belägen, på kalkstensblock hvilande festsal. Men äfven allmänt
hållna böner, som kunde riktas till alla gudar, äro företrädda i Assur-bäni-pals sam-
ling. Sålunda lyder ett ställe i en på två språk affattad klagopsalm, som redan för
flere årtionden sedan väckt uppmärksamhet bland assyriologen^ för sin skönhet,
ungefär på följande sätt: »O herre, mina synder äro många, mina missgärningar
äro stora. De synder jag gjort känner jag icke. De missgärningar jag begått
känner jag icke. Den styggelse, hvaraf jäg ätit, känner jag icke. Det orena, hvarpå
jag trampat, känner jag icke. Herren har i sitt hjärtas vrede betraktat mig. Guden
har i sitt hjärtas vrede hemsökt mig. Gudinnan har vredgats på mig och slagit mig
med sjukdom. Den gud, som jag icke känner, har bragt mig i trångmål. Den
gudinna, som jag icke känner, har gjort mig ondt. Jag såg mig om efter hjälp, och
ingen fattade min hand. Jag grät, och ingen närmade sig mig. Jag skrek, och
ingen hörde på mig. Jag ar full af smärta, ar nedtryckt till jorden och vågar icke
se upp.» - Med de assyriska prästernas förkärlek för rubricering och klassificering
af sina litteraturskatter ar det för öfrigt påfallande och knappast beroende på en
slump, att man just af bönerna icke påträffat sa många ordnade »serier», som man
kunde hafva väntat efter de andra biblioteksafdelningarnes analogi. Sa mycket
svårare ar det därför för den moderne forskaren att sammanställa dessa dokument
i enlighet med sina assyriska föregångares intentioner. Endast vissa botpsalmer och
en afdelning texter, som betecknas såsom »handuppräckandets böner» och vända sig
till olika gudar eller grupper af gudar, utgöra lätt igenkännliga klasser. För öfrigt
skilja sig också ett par slag af hymner från de öfriga genom det egendomliga sätt,
hvarpå de äro affattade. Detta ar särskildt fallet med de s. k. alliterativa hym-
nerna, med akrosticha och telesticha, och med ett slags böner, i hvilka, liksom i
de hebreiska psalmerna, hvarje tanke uttryckes i två parallella rader - hvilket
äfven i det yttre kommer till synes genom de olika versparens skiljande från hvar-
andra medelst delstreck. Ganska talrikt företrädda i det gamla biblioteket äro äfven
de rituella texterna, tack vare hvilka den babylonisk-assyriska religionens offerkult
kan studeras ända in i detalj. Det ar hufvudsakligen tre stora klasser af offerlitur-
gier, som hittills blifvit närmare bekanta, och de fördela sig också på tre olika
slag af öfverstepräster, nämligen de s. k. »spåmännen», »besvärjarne» eller försonings-
prästerna samt »sängarne». Vi lära af dessa dokument känna djuroffret, det oblodiga
offret och rökoffret med alla de olika momenten i dessa rituella handlingar. Vi
lära känna hvilka delar af det slaktade djuret, som plägade helgas åt gudarne, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
