Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Den assyriska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ASSYRISKA KULTUREN.
113
Guden Marduk i strid med Tiamat. Assyrisk relief.
Originalet i British Museum i London. Efter fotografi af W. A. Mansell & Co., London.
hvad man flor öfrigt brukade bära fram på altaret af produkter ur djurriket (mjölk,
smör och honung) och ur växtriket och mineralriket (olja, dadlar, vin, bröd, salt jämte
flere slags rökverk). Äfven offerbordet, som nästan aldrig saknas på de hithörande
afbildningarne, med dess servis (skålar och bäcken och andra nödvändighetsartiklar)
omnämnes i de ofta svårbegripliga texterna, hvilka därjämte innehålla föreskrifter
för de reningsceremonier, som prästen hade att iakttaga, för hans smörjelse och på-
klädning samt för invigningen af vatten för olika ändamål. För att åskådliggöra det
sagda vilja vi betrakta en af H. Zimmern nyligen offentliggjord öfversättning af en
del af försoningsprästens ritual: »Sa snart solen gått upp, skall konungen tvätta sig
i vatten, påtaga en ren offerdräkt, sätta sig i tvätthuset. Besvärjaren skall inför
konungen antända alla rökelsekar, lägga på törne, offra samtliga lammoffren, sätta
fram kött af högra bogen, hinsakött, sumikött, beströ hinsaköttet med fint mjöl och
cypress, offra öl (?), mjölk, vin åt Ea, Samas och Marduk, ösa dit en mjölhög,
verkställa bestänkelser, bringa Anunnaki (lägre gudomligheter, som måhända äro
personifikationer af molnen) ett dödsoffer, offra ett lammoffer.» Äfven i dessa
dokument spela babyloniernas astrala föreställningar en viktig roll. Därmed sam-
manhängde det också att vissa dagar i hvarje månad, nämligen den 7:de, 14:de,
19:de, 2lista och 28:de, voro »helgade» i den meningen, att på sådana »olycks-»dagar
åtskilliga saker voro förbjudna. »Folkets öfverherde» fick den dagen hvarken äta
kött, som var stekt på kol, ej heller på aska(?) gräddadt bröd. Han fick icke kläda
sig i festdräkt och hvarken bestiga härskartronen eller den kungliga statsvagnen.
Till och med att bota sjuka, besvärja andar och skipa rättvisa var förbjudet på
dessa dagar, och endast sådana gudstjensthandlingar, som öfverensstämde med den
ifrågavarande dagens särskilda karaktär af helgd, voro gudarne välbehagliga. Hvad
dylika s. k. hemerologier betydde för mindre tidsperioder, det betydde festriterna
för de endast en eller två gånger årligen återkommande stora högtiderna, de »stora
dagarne», bland hvilka hittills nyårsfesten blifvit mest känd. Den inföll vid vår-
Världshistoria III. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
