Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den israelitiska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ISRAELITISKA KULTUREN.
123
ar troligt, att särskildt den redan omtalade utbildningen af rättskipningen och det
sannolikt därmed jämlöpande fastställandet af de rituella bruken hafva gifvit anledning
härtill. Att man därför skulle hafva rätt att förutsätta en egentlig litterär verksamhet,
ar naturligtvis ingalunda själfklart.
En lång muntlig traditionskedja måste hafva föregått den skrifna israelitiska litteratu-
rens utveckling, såsom det antagligen ar fallet med all hittills närmare känd litteratur
inom den forna Orienten. Af kärleks- och dryckesvisor, visor att sjunga under
arbetet, smädedikter, krigs- och segersånger, sådana vi t. ex. an i dag kunna studera
dem i Abessinien, upptecknade man först de mest lyckade eller dem, som särskildt
vunnit åhörarnes bifall. På alldeles samma sätt hafva vi att tänka oss de äldsta upp-
teckningarne af juridiskt eller gnomiskt innehåll; i det senare fallet ligga analogierna
från Egypten nära till hands. Först sedan nedskrifvandet börjat, kunde det komma
i fråga att förena flere af dessa uppteckningar till ett helt. Sålunda uppstodo sång-,
ordspråks- och lagsamlingar. Äfven allahanda berättelser och sagor, som hebreerna
redan under sina vandringar förtäljt sig emellan och fört med sig till Kanaan, hafva
måhända vid
samma tid för
första gången
fixerats i skrift,
och i dessa (jäm-
te de ofvan-
nämnda visorna)
finnas väl de
äldstaerinringar-
ne om nomad-
stammarnes lif
före deras in-
vandring beva-
rade. Visserligen
måste man äfven
här vid betrak-
tandet af den på
sa sätt vunna
bilden bortelimi-
Målad krukskärfva från Tell el-Mutesellim
(Palestina).
nera de genom
sin lokalfärg
mången gång all-
deles omisskän-
liga kananeiska
inslagen eller de
genom kanane-
isk förmedling
fortplantade
egyptiska och
babyloniska in-
flytelserna. Att
till de folkliga
dikterna under
det vidare för-
loppet af den
israelitiska histo-
rien äfven anslö-
to sig politiska
sånger - af hvilka väl Deborasången (Dom. 5) allmänt anses som den äldsta - seger-
hymner och sånger till konungens förhärligande, bevisas af många exempel. Af två
större samlingar med sådana politiska dikter finnas emellertid tyvärr endast titlarne
kvar. Författarne till dylika samlingar framträda icke personligen under denna den
litterära verksamhetens begynnelsetid i Israel lika litet som under motsvarande epok
i Egypten eller Babylonien. Men liksom i Assyrien ett af de mest betydande verken
inom dess litteratur, en berömd astrologisk bok, direkt tillskrefs den stormäktige
gamle konungen Sargon I, sa har man på liknande sätt tillräkna! konungarne David
och Salomo författarskapet till diktkonstens härligaste alster i Israel. Den af olika,
delvis mycket gamla beståndsdelar sammansatta »Höga visan» utgafs senare som en
Salomos skapelse af hvilken äfven de poetiska naturbeskrifningar, som omtalas
under namnet »Salomos vishet», samt omkring ett tusental andra sånger uppgåfvos
vara författade. På samma satt tillskref man David psalmerna, till hvilka vi senare
få anledning att återkomma. Äfven i fråga om det första upptecknandet af de israe-
litiska lagarne kan man fullfölja den uppställda parallellen. Liksom ’Hammu-rabi
ville framställa saken sa, som om han i egen person hade mottagit sin lagsamling
fix och färdig ur solgudens händer, sa framställes äfven i Gamla Testamentet den
israelitiska lagstiftningen såsom ett verk af Moses, den store gudsmannen och person-
lige förmedlaren af de gudomliga viljeakterna. Och dock ar det - om vi hålla oss
till den profana delen af den s. k. »mosaiska» lagen - endast en jämförelsevis
torftig samling af utsagor, hvilken för öfrigt till sin form nara öfverensstämmer med*
den babyloniska lagbokens, som verkligen kan betraktas som gammal, nämligen den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
