- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
125

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den israelitiska kulturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN ISRAELITISKA KULTUREN.

125

Det stora rökofferaltaret från Taanak (Palestina) i två reproduktioner.
Efter Sellins i Denkschriften der Wiener Akademie der Wissenschaften offentliggjorda arbete.
gudomliga ingifvelse^ de trodde sig hafva mottagit. Med upprördt och våldsamt
talande - emellanåt understödt af egendomliga åtföljande symboliska handlingar - var
det, som »gudsmannen» från början i orakelmässiga utsagor uttryckte de direkta
»ingifvelser» från det högsta väsendet, som de mottagit i syner och drömmar, och
återgåfvo gudomliga ord och tankar. Först det djupa intryck, som de mest begåfvade och
själtulla af dessa män gjorde på sina åhörare genom särskildt verkningsfulla för-
kunnelser och uttalanden af denna art, torde efter en lång period, under hvilken profe-
tiorna endast meddelades muntligen, hafva gifvit anledning till deras upptecknande, det må
nu hafva skett genom profeterna själfva eller genom deras lärjungar. Då sådana utsagor
sedermera samlades, uppstodo profetskrifter (kronologiskt mer eller mindre samvetsgrant
ordnade), hvilka först under den senaste perioden (från och med Hesekiel) började aflö-
sas af medvetna litterära konstskapelser. Likväl träder alltifrån början i protelliltera-
turen, i motsats till alla andra hebreiska litteraturgrenar, författarens personlighet starkt
i förgrunden. Det ar tillräckligt att nämna en Amos och Hosea i Israel, en Jesaia,
Jeremia, Hesekiel samt den store, vanligen med namnet Deutero-Jesaja betecknade
okände profeten i Juda (många andra kunde anföras) for att påminna läsaren om
de väldiga förmaningstal, de lycko- och olycksbådande förkunnelser, de klagorop
och vredesutbrott, som en af poetisk siarblick uppburen nitälskan för Gud lade på
dessa mäns läppar. Äfven den hebreiska lyrikens utveckling ur de ofvannämnda
enkla visorna och sångerna till tacksägelsehymner, jubel-, smäde- och klagodikter i
större stil försiggick under den profetiska litteraturens inflytande. De kärnfullaste
af dessa hymner utgöras af de tydligen först efter exilen samlade psalmerna, diktade
dels för den religiösa församlingens, dels för den enskilde troendes räkning. Icke
blott till sin form med den karakteristiska (för öfrigt äfven i Egypten förekommande)
parallellismen utan äfven till sitt innehåll stå dessa psalmer sa nära de likartade
babyloniska dikterna, att man ej heller i detta fall kan utan vidare afvisa tanken på
ett befruktande inflytande på den hebreiska litteraturen österifrån. Den gnomiska
diktningen frambragte redan tidigt betydande alster i »Ordspråksboken», och den
poetiska formuleringen af israeliternas lefnadsvishet nådde i »Jobs bok», »Predikaren»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:38:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free