- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
153

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Muhammed och hans lära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MUHAMMED OCH HANS LÄRA.

153

Den abstrakta monoteism, på hvilken islams förmåga att vinna anhängare icke
minst beror, har för öfrigt först sa småningom utvecklat sig. Påverkad af kristen-
domen hade Muhammed under den första perioden af sin profetiska verksamhet ännu
antagit två medlare mellan Allah och människorna, nämligen* ordet (»befallningen»)
och anden, tydligen i anslutning till treenighetsläran, som han senare sa häftigt be-
kämpade. Hand i hand med gudsbegreppets förstelnande gick en ytterst grof antro-
pomorfism. Äfven denna gaf senare anledning till häftiga dogmatiska strider, ur
hvilka ortodoxien med sin strängt bokstafliga uppfattning af alla därmed samman-
hängande ställen i koranen framgick segrande, säkerligen i religionsstiftarens egen anda.
Islams andra hufvuddogm lyder: Muhammed ar Allahs sändebud. Från Gamla
Testamentet hade profeten lånat läran om syndafallet. För att varna människorna
för dess följder, särskildt för afgudadyrkan har nu Gud, sa lär Muhammed, på den

tid han själf bestämt __

kasteisen under Guds
vilja skall emellertid
återställa den af judar
och kristne förfalska-
de rena abrahamitiska
religionen öfver hela
jorden. Allahs ord till
Muhammed ar kora-
nen. Sa kallades i
början hvarje enskild
uppenbarelse, först
senare användes ordet
för hela samlingen af
uppenbarelser. Som
lefnadsregel och rätte-
snöre i lifvet komplet-
teras koranen af pro-
fetens muntliga före-
araberna, men hans Muhammedanernas ställningar vid bönen, skrifter och handlings-
lära, islam, under- Efter Lane» MaT*rs Td Customs. sätt> 5Unna> hvars be-
varande ar traditio-
nens uppgift. Då traditionsmaterialet emellertid till stor del uppkommit först under
islams bägge första århundraden, kan det endast med den största reservation användas
som kalla för profetens egen lära.

Under den andra perioden af Muhammeds verksamhet i Mekka var hans reli-
giösa intresse särskildt inriktadt på de yttersta tingen. Det väsentliga i hans före-
ställningar om lifvet efter delta går tillbaka till judiska och därmed indirekt till
fornbabyloniska och persiska källor. I början trodde han, att domedagen vore nara
förestående, senare såg han sig nödsakad att alltmer uppskjuta den utsatta tidpunk-
ten, som endast Allah hade kunskap om. Domens början skall förkunnas genom
ett väldigt dån, eller (enligt senare framställningar) genom en basunstöt eller en ängels
rop. Genast börjar då jorden att bäfva, bergen dallra som en hägring eller sväfva
bort som moln och söndersmulas till stoft, hafvet stiger öfver sina bräddar, solen
börjar vrida sig omkring sin axel, manen förmörkas och brister, stjärnorna störta
ned till jorden, himmelen öppnar sig och afslöjar den tillkommande världen inför
människornas ögon.

Enligt framställningen i de äldre uppenbarelserna tillgår domen helt enkelt sa,
att den himmelska boken slås upp, hvari alla människornas handlingar äro upp-
tecknade, och utslaget afkunnas i enlighet därmed. Hvarje människa erhåller en
förteckning öfver sina handlingar och får själf läsa upp den. Får hon den i högra
handen, ar det tecken på, att hon blir belönad, men hvar och en, som får den stuc-
ken i sin vänstra hand, kan däraf sluta till sin fördömelse. De salige ställa sig
på Allahs högra sida, de fördömde på hans vänstra, och de frommaste erhålla sin
plats allra närmast hans tron i tre grupper. Detta enkla förlopp utmålas i Muham-

Världshistoria ITT. 20

sändt hvarje folk pro-
feter, för hvilka han
genom ängeln Gabriel
uppenbarat sin vilja.
Dessa uppenbarelser
finnas upptecknade,
visserligen icke längre
oförfalskade, i judar-
nes och de kristnes
heliga skrifter. Den
näst siste profeten ar
Jesus. Han har lik-
som hans föregångare
bebådat Muhammed,
efter hvilken ingen
mer profet skall upp-
träda. Muhammed
ar närmast sänd till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free