- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
173

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Omajjaderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OMAJJADERNA.

173

Moskeen Sidi Okba i Kairawan.

tfter Monuments historiques de la Tunisie.

framgång nådde araberna vid denna tid icke sitt mal, då Moawija, som samtidigt
ryckte fram landvägen, icke kunde komma längre an till Cesarea i Kappado-
cien. For att kunna föra kriget med Ali måste Moawija sedan köpa* sig fred
af grekerna. Sa snart han emellertid hade samlat riket i sin hand, upptog han
åter kampen, som nu fördes genom årliga sommarfälttåg i Mindre Asien. Två
gånger nådde hans trupper anda fram till det grekiska rikets hufvudstad, men
denna lyckades alltid tack vare sin kullurs öfverlägsna teknik skydda sig mot bar-
barernas angrepp. Ar 667 hade en upprorisk strateg i Armenien, Saborius, kallat
araberna in i detta land. Men då de anlände till Melilene, var upproret redan
kväfdt af kejsaren; likväl framträngde de till Chalkedon. Nu sände Moawija sin
egen son Jesld, som hittills endast lefvat for sina nöjen, till hären. Sedan araberna
hela vintern hållit sig i Chalkedon, ryckte de på våren fram mot själfva Konstantino-
pel, men måste redan på sommaren upphäfva belägringen och återvända till Syrien,
Ar 674 gjorde Moawija ännu ett kraftigt försök att träffa den kristna makten i dess
hjärta. Han utsände en väldig flotta, som också lyckades få fast fot i Cyzikus på
Propontis’ södra strand. Därifrån oroade den under sju ar hufvudstaden, men kunde
ingenting uträtta mot dess mäktiga befästningar och den grekiska elden. Slutligen
uppgaf Moawija den fruktlösa kampen och slöt fred med det byzantinska riket.
Varaktiga framgångar tillkämpade sig araberna däremot på den andra fronten,
mot de kristne i Afrika. Redan under Otmän hade dennes ståthållare i Egypten,
Ibn abi Sarh, kort efter ar 647 eröfrat Tripolis, men då nöjt sig med en tribut.
Moäwijas ståthållare, Ibn Hodaidj, upptog åter ar 667 striden mot de kristne i
väster och kom på sitt första krigståg ända till Sicilien. Den egentlige grundaren
af det arabiska väldet i Nordafrika blef dock Okba ibn Näfi, en brorson till Egyp-
tens eröfrare Amr. Han hade redan, då denne ännu var ståthållare i Egypten,
därifrån eröfrat Barka. Ar 670 lyckades han i förening med berberna fullkomligt
bryta det kristna väldet i Afrika. Sedan han i Kairawan grundat en mililärkoloni,
blef han återkallad. Men Moäwijas efterträdare insatte honom åter i hans ståt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free