Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Omajjaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
Byggnadsarbetare från den omajjadiska tiden. Väggmålningar i slottet Kosair Amra.
Efter den af akadeniien i Wien publicerade beskrifningen.
upptagande står den af Abd el-melik införda myntreformen. Dittills hade, enligt hvad
den legendariska traditionen berättar, i det arabiska riket alltid användts byzantinska
mynt, och äfven de inom landet präglade mynten buro grekiska inskrifter. Byzan-
tinerna åter skaffade sig sitt behof af papper från Egypten, där det (i muhamme-
danska fabriker) framställdes för deras räkning med kristna inskrifter och ett kors
som vattenstämpel. På kalifens befallning sattes nu i stället den muhammedanska
trosbekännelsen på papperet. Till gengäld hotade då byzantinerna att förse de
gyllene denarer, som araberna fortfarande togo uteslutande från dem, med en in-
skrift, hvari deras profet hånades. Därför beslöt kalifen ar 693 att själf slå mynt
i Damaskus, och året därpå följde hans ståthållare i Kufa, Haddjädj, hans exempel.
I sammanhang härmed infördes äfven det arabiska språket inom finansväsendet,
hvarest man hittills hade användt grekiska i Syrien, persiska i Irak. Tjenstemännen
förblefvo dock fortfarande till första delen främlingar.
Äfven vid sitt hof införde Abd el-melik en annan ton. Hans företrädare hade i
förhållande till sina undersåtar alltid uppträdt ungefär som fornarabiska stamhöf-
dingar, men han betedde sig först som en envåldshärskare. Provinserna försäkrade han sig
om genom att, med undantag af Irak, där insätta sina släktingar som ståthållare.
Egypten och Afrika förvaltade hans broder Abd el-asls, hvilken han hade låtit hylla som
tronföljare. Senare försökte han förgäfves forma honom att resignera till hans son
Wallds förmån. Emellertid dog Abd el-asls före honom, hvarför Walld ar 705 utan mot-’
stånd kunde efterträda sin fader.
Wj*lld_jåt ännu en gång föra de islamska vapnen långt utanför sitt rikes gränser.
I ’Mindre^Åsien föll Tyana efter en lång belägring i arabernas händer, men ett af
honom planeradt tåg mot Konstantinopel kom icke till utförande. I öster eröf-
rade hans här Bokära och Samarkand^ och trängde i söder ända fram till Multän
i Pendjab. I väster otvergingo araberna under hans regering Gibraltars sund och
gåfvo den 25 och 26 juli_711 dödsstöten åt det genom inbördes stridigheter för-
svagade västgotiska riket i slaget vid Wädi Bekka, som man förr med orätt plägade
kalla slaget vid Xeres de la Frontera. Häri föll västgöternas siste konung Roderik.
Under Wallds efterträdare utsträcktes därpå eröfringarne ända till Septimanien och
Narbonne.
I rikets inre njöt Walld frukterna af sin faders verksamhet. Han kunde öfver-
allt uppträda som oinskränkt härskare. I likhet med de gamla österländska fur-
starne tyckte han om att bygga, men icke blott af praktlystnad, utan äfven i afsikt
att höja afkastningen af sina domäner. Syrerna sågo i honom idealet af en regent.
Han dog, ej mer an omkr. 40 ar gammal, i februari 715.
Det verk, på hvilket Wallds rykte som byggherre väsentligen hvilar, var den
stora moskeen i Damaskus, vanligen benämnd Omajjadmoskeen. I stadens medel-
punkt låg redan på hednisk tid ett stort tempel. Detta hade i romersk tid, måhända
under Trajani regering, blifvit ombyggd! i samma stil som det berömda soltemplet
i Palmyra (ehuru i ännu större proportioner). Pelarrester af denna byggnad finnas
an i dag att se i moskeens omgifning. På detta hedniska tempel reste sig sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
