- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
183

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Omajjaderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OMAJJADERNA.

Väggmålning i en lunett i Slottet Kosair Amra. Efter den af akademien i Wien publicerade beskrifningen.
af Aquitanien. Hischäm insatte nu en ny ståthållare, Abd er-rahmän ibn Abdallah,
i Spanien. Denne öfvervann Munasa och vände sig därpå mot Eudo. Sedan han
besegrat denne mellan Garonne och Dordogne, förföljde han honom i riktning mot
Loire. Men då möttes han i oktober 732 mellan Tours och Poitiers af Karl Martell.
De austrasiska frankerna höllo stånd mot arabernas angrepp, och följande natt aftågade
dessa, då deras anförare fallit. Dennes efterträdare fortsatte visserligen infallen i
Gallien, men hindrades ej sällan af inre oroligheter.
Berberna i Afrika voro missnöjda, då de, ehuru goda muhammedaner och ifriga
deltagare i det heliga kriget, dock alltjämt behandlades som tributpliktiga undersåtar.
Därför funno käridjitiska predikanter från Irak hos dem en gynnsam jordmån för
sina mot den omajjadiske kalifen riktade uppviglingstal. Då de icke ens fingo före-
träde vid hofvet för att framlemna en besvärsskrift, uppstod ett väldigt uppror, som
satte hela Afrika från Marokko ända till Kairawän i eld och laga.. De afrikanska
emirerna stodo maktlösa, äfven sedan ståthållaren Okba från Spanien kommit till deras
hjälp. Till och med de syriska trupperna med prefekten af Damaskus som anförare
dukade under för berbernas vilda tapperhet i Marokko. I ett stort slag vid floden
Nauam ar 741 stupade deras anförare jämte en tredjedel af hans trupper, och hans
brorson lyckades blott med möda rädda sig undan till Spanien. Först året därpå
kunde araberna efter en seger åtminstone försäkra sig om Kairawän.
Hischäms största fel var hans girighet. För honom var staten blott en stor
egendom, som det gällde att utnyttja, och han förmådde sina ståthållare till ideliga
utpressningar. Cyperns skatt höjdes under hans tid, Alexandrias fördubblades. Hans
politik dref perser och turkar i Transoxanien till förtviflan, liksom fallet varit med
berberna i Afrika, och beredde i öster jordmånen för Abbasidernas utskickade. Då
han dog den 6 februari 743, befann sig riket i det sorgligaste tillstånd.
HischÄms efterträdare blef hans brorson Walid II, Jesids son, hvilken i likhet
med sin fader helt gick upp i vild lefnadsnjutning. Då hans farbroder icke unnade
honom tronen, hade han måst tillbringa sin ungdom fjärran från hofvet på ett öken-
slott i Palestina. När han efter Hischäms död höll sitt intåg i Damaskus, jublade
folket, som i honom såg befriaren från företrädarens utpressningar. Denna förhopp-
ning svek han emellertid. Han drog sig också som kalif snart tillbaka till sitt öken-
slott och lefde här för kvinnor och vin, musik och poesi. Själf mycket poetiskt
begåfvad, visade han sin tids diktning nya vägar. Liksom islam hittills utöfvat endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free